Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Porto Rico 28 januari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den första vi träffade var en högst lustig negerby, hvars
kojor lågo spridda bland lummiga tamarind-, mango- och
brödfruktträd. Dessa små, på trästolpar stående kojor
äro hoplappade af hvilka materialier som helst, somliga
af gamla packlårar, andra af rostiga järnplåtsbitar eller
af palmbark. Då hvarken fönster eller dörrar finnas
utan husens ena sida är alldeles öppen, kunde vi utan
hinder närvara vid de svarta herrskapens hushållsbestyr.
Folket ser gladt och vänligt ut, och de svarta mammornas
hvita tänder lyste vänligt, då S. klappade de nakna
ungarne.
Negrerna se ut att föra ett bekymmerslöst lif här
ute i denna härliga natur, som, utan nämnvärdt arbete,
ger dem hvad de behöfva till sitt uppehälle: ris,
rotväxter såsom yam och söt potatis samt bananer. Då
de behöfva något pengar, arbeta de ett par timmar i
en plantage, till dess de fått hvad de önska, men något
ihållande arbete underkasta de sig icke. Därtill är
slafveritiden i alltför friskt minne.
Sedan vi en stund sett oss omkring i byn, började
värmen blifva oss öfvermäktig, och vi styrde vår kosa
utåt landet för att söka någon hviloplats, som vore
skuggig och tillräckligt aflägsen från negerbyns i många
afseenden misstänkta omgifningar. Framför oss lågo
vidsträckta gröna ängar med betande boskap, längre
bort skogklädda kullar. Det hela så intensivt grönt, att
man hade svårt att tro sig vara i de förbrända
tropikerna. Då inga vägar eller stigar funnos, måste vi göra
vår vandring tvärs öfver nyssnämnda ängar, genom lågt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
