Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon författare blifvit kallad »de vackra afståndens
stad».
En egendomlig karaktär erhåller gatulifvet genom
den myllrande massan af färgad befolkning, som till och
med stundom förefaller lika talrik som den hvita,
hvartill dock den omständigheten i väsentlig mån torde
bidraga, att negrerna gärna föra ett flanerande gatulif.
Jag kan icke finna, att de svarta här äro utsatta för en
sådan skymflig karantänsafspärrning som den jag såg i
Texas. I de talrika spårvagnarna ser jag dem
obehindradt taga plats bredvid de hvita, ett förhållande
som dock lär ändra sig, så snart man passerar
Potomac och kommer in i de rätta sydstaterna.
En annan ytterst talrik befolkning, som man träffar
öfverallt på Washingtons gator och torg, består af
»stora män» i form af statyer, stundom till häst, stundom
till fots. Jag har aldrig annorstädes sett något liknande,
och skämtare påstå, att här finns en skvadron
ryttarstatyer och ett kompani statyer till fots. Flertalet
utgöres af hjältar från det sista stora kriget, men malisen
menar, att det alls icke behöfs att ha varit en riktig hjälte
för att på detta sätt blifva förevigad utan endast att ha
några rika efterlefvande, som ha råd och lust att resa
en staty åt kära far eller farbror. Må vara, att detta
är ett missbruk, som kan sätta ned kursen på de
verkligt stora männen, men nog verkar denna bland vackra
trädgrupper utplanterade hjältebefolkning ganska
lifvande på stadens utseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
