Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dne hårdhänta Gunnr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
band med det furstliga bröllopet i Jönköping då hans
son Valdemar vigdes vid Erik Plogpennings dotter.
»Här i ditt nya land min kära sonhustru», skulle
svärfar då ha sagt, »kommer syster hädanefter att för din
skull få två kor av sex, i stället för att broder förut fått
dem alla.» Detta var bokstavligen sant eftersom Jönkö-
ping låg under Östergötlands rättsområde, men inte he-
la sanningen. Om prinsessan lät lura sig av en halv-
sanning, så var det inte första eller sista gången i his-
torien det hänt en kvinna.
På 1200-talet skedde alltså en likriktning i Sverige
som ledde dels till förbättring, dels och i övervägande
del till försämring av kvinnornas ställning i arvsrätts-
ligt hänseende. Professor Holmbäck framställer detta
så som om det endast varit fråga om ett tillfälligt hak i
den på det hela uppåtstigande linje varmed man kan
utrita kvinnornas ställning i Sverige. Man har svårt att
kalla för tillfällig den försämring som varade 600 år och
dessutom i slutet på 1600-talet var nära att vidgas ut
att omfatta även småländskorna, fast Rudebeck och den
småländska envisheten kom emellan. Men professorn
kan inte lämna den uppfattningen att kvinnornas ställ-
ning oavbrutet förbättrats under historisk tid. Det är
på ett sätt så rart att männen inte kan uppge tanken
att de oavbrutet förbättrat vår tillvaro, gett oss arvsrätt,
gett oss rösträtt, gett oss vatten och avlopp och lärt oss
allt vad vi kan, men kanske borde de någon gång minnas
vad de lärt av oss.
Samtidigt som professor Holmbäcks bok Ätten och
arvet kom ut år 1919, hade äldre och yngre forskare
skilt Blenda från varje förtjänst om arvsrätten och äg-
nat sig åt att undersöka var virdarna då fått idén att ge
hvinnorna arvsrätt ifrån eftersom den inte var någon
gärd av tacksamhet. För den som inte vet hur de lärde
har det mellan sig, kan det tyckas att den frågan skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
