Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ängelen Gabriels palm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
rerna som tar sig dit hänge sig åt den tjusande illusio-
nen att ha upptäckt något bortglömt och fördolt. Klos-
terkyrkans gråstensgavel är av en annan resning än de
andra medeltida kyrkorna i Småland. Den kyrka som
nu är i bruk är ändå bara en del av den ursprungliga
och dessutom en i hög grad illa åtgången del. Barocken
har tryckt sin prägel på dess inre så att man har svårt
att tänka sig den tunga stränga kyrka där cistercienser-
na höll gudstjänst natt och dag. Endast i bönekamrarna
som omgjorts till sakristia föres man tillbaka till medel-
tiden.
Resten av den stora stiftelsen är bara ruiner. Det ur-
sprungliga, först byggda kapellet eller bondkyrkan har
sina gavlar kvar, och här planeras ett museum. Av ab-
botens hus finnes en ruinklump. En del av klostrets
grundmurar är frilagda men mycket vilar ännu under
jorden och väntar på spade och anslag. Resterna av en
vattenledning av sten som munkarna dragit från en sjö
norr om klostret kan ännu spåras, men sen är det inte
mycket mer. Och ändå vet vi att dessa medeltida bygg-
mästare kunde bygga så att tidens tand var maktlös mot
deras verk. Det skulle nitiska människor till för att
bryta sönder Nydala kloster, annars hade det stått än i
dag.
Historien om Nydala är historien om ett fyrahundra-
årigt försök. Så länge håller det sig uppe i Njudung,
sen stampas det ner och plånas ut och lägges till ytter-
mera visso under ett bann som varat även det i fyra-
hundra år.
Två hundra år av uppgång och blomstring. Så vitt
man kan döma måtte det ha gått bra att lära »råa obil-
dade folk religion och tukt». Smålänningarna tar lär-
dom av klosterbröderna, kanske mest i världslig måtto.
Lekbröderna eller konverserna som skötte det världsliga
utgjorde en tyst och ständigt arbetande skara, så beskri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
