- Project Runeberg -  Tusen år i Småland /
160

(1939) [MARC] Author: Elin Wägner - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dag har vi lust att besöka herrgårdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S-’-’T"*" ■ –––-%Г#*чг’ •• ’ v РБш
*sÉSl-3
160
O’Hara kom i kläderna och fick fram sitt medikament-
skrin, lika fort var den småländska herrgårdsfrun klar
och färdig med sin havresoppa tillsatt med terpentin och
Roséns bröstdroppar och så bar det i väg till de sjuka.
Om en släkting som var herrgårdsfru på en annan
gård berättades följande: en sommar då hon var vär-
dinna för ett hus fullt av gäster, rodde hon varje kväll
i väg över sjön, gick in i en lada, där hon bytte kläder,
gick bort till ett ställe där torparen låg i nervfeber,
skötte om honom, gick tillbaka, tvättade sig i en spann
vatten som skulle stå till reds i ladan, bytte kläder igen,
rodde över sjön och presiderade över kvällsmatsbordet
utan att säga ett ord om var hon varit. Det berättas
inte om några missförstånd, hemliga spaningsförsök,
svartsjuka, förtal och slutligt avslöjande av de hemliga
resornas ädla syfte. Men för min del tycker jag att den
historien är romantisk ändå, långt mer än Tegnérs his-
toria i Kronbruden om prästfrun i Skatelöf som lät flyt-
ta ut sin harpa på en ö för att kunna spela för sin svå-
ger Johan Henrik Kellgren. Där dröjer kvar lite av ro-
mantikens svärmeri för den upphöjda handlingen och
individens engångsvärde även i en febersjuk torpares ge-
stalt.
— Roliga fester hade vi minsann, berättade herrgårds-
damen vidare och torkade sina tårar som runnit fritt
över de gamle och deras ädla dåd. Varje herrgård inom
umgänget hade sin årsdag för storkalaset, vanligen var
det herrns eller fruns födelsedag. Så att ungdomen och
de äldre med förresten visste att den första juli ska vi
dit och den tjugonde dit. När festerna låg bakom en,
var man bara villrådig om var man haft roligast och var
arrangemangen varit mest strålande.
Så ljust ter sig minnet för den som växt upp i en
trakt med många herrgårdar. De flesta var rätt så an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:50:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tusenar/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free