Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dag har vi lust att besöka herrgårdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
gärliga för officerare som kommit i reserven. Men nu
är militären åter begärlig och herrgårdarna till salu.
Samma strömning suger patrons och statarens pojkar
från landet in till samhällena. Det behöver ,mte vara
någon artskillnad mellan parternas uppfattning om vad
som menas med att få det bra. Gränsen mellan de olika
uppfattningarna om vad hög levnadsstandard egentligen
är, den går på annat håll.
Den tid då adelsmännen hade särskilda privilegier
framför andra besittare av den småländska jorden synes
oss ännu avlägsnare än den då det fanns vargar och hjor-
tar i skogarna, men minnet lever kvar. Dessa två histo-
rier fick jag höra i somras på ett kalas.
En bonde som satt på en frälsegård försummade att
mom utlyst tidsfrist säkra sin besittningsrätt genom att
skaffa erforderliga papper i Stockholm. Sen var han
rättslös berättades det och en adelsman kom och körde
honom av gården. Bonden fick inte ta med sig något
som var väggfast och måste därför lämna kvar sin stora
väggklocka som råkade vara fäst med en spik i väggen.
Han hade god tid att gräma sig över detta på socknens
fattigstuga.
I det andra fallet gick det bättre för bonden emedan
landshövding Mörner varnade honom för den fara han
löpte. Namnet Mörner som landshövding bestämmer his-
torien till början av 1800-talet, men jag anför den bara
som jag hört den utan att ha sett något därom på tryck.
Eonden blev aldrig tillreds att fara, slutligen blev det så
hrått att landshövdingen måste köra i väg honom med
en Passersedel, vilken berättigade honom att före alla
andra få hästar vid gästgivaregårdarna.
Just som han klarat sin besittningsrätt till gården
uiotte han den adelsman som falkat på hans egen-
dom. Denne förstod att han kom för sent och svor så
det osade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
