Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dag har vi lust att besöka herrgårdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mjölken och mjölklinjechaufförerna som lämnar av
den.
Ett namn är så märkvärdigt man gör det, därom vitt-
nar till exempel Dan Anderson. Men när namnet Carl
Peterson nämnes, behöver till och med vi här i Små-
land ha med gårdsnamnet Ugglehult för att vara orien-
terade och veta att det är fråga om Värends jordbruks-
npostel.
Genom att gårdsägarna här själva slutat upp att näm-
na sig efter sina gårdar och egnahemmama efter sina egna
hem, har det uppstått en oräknelig skara av herrar och
Guar och fröknar med sonnamn. Att kunna ha ett namn
Pa son eller dotter ansågs, enligt vad Sigurd Erixon
meddelar i Folkliv, mycket fint och nytt under vikinga-
tiden. Det hade sina randiga skäl då, men de skälen har
upphört att gälla.
Det är helt andra orsaker som förklarar att allmogen
tagit till sina sonnamn inför världen. Det är lätt att för-
stå att man inte ville nämnas med förnamn och gårds-
namn av vem som helst, att man hellre ville heta herr
Svensson än Sventa-Kalle i Raftamåla. Bondkomiker
°ch bondkåsörer hade gjort den gamla namngivningen
kansen- och skämtbetonad och exemplet från släk-
tingar som flyttat till städer verkade starkt.
Men den naturliga växlingen mellan far och son från
°han Karlsson till Karl Johansson stannade just då Pet-
ter, Johan, Sven, Anders, Karl, Ola, Nils och Per var
modenamn. Och dessa är alldeles för få för den varia-
tion i namngivningen vi behöver.
Den som för inte så länge sen varit med om denna
orändring från mor Emma i Hökagårn till fru Johans-
S°n’ km- fått uppleva att en återgång till namngivning
e ter gårdsnamn blivit aktuell. Man har redan hunnit
upptäcka den svårighet som uppstår om två oskylda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
