Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De gamla prästgårdarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
predika om och lyssna till vad han hade att säga om de
påviske. Det innersta i Luthers budskap kan inte trum-
fas i någon människa som inte är redo för det nakna
mötet med sin Gud.
Och samtidigt är det ju så, att om inte Luther stritt
sig fram till en inre frigörelse, så hade det inte kunnat
bli någon kyrkoräfst av i Småland 1541. Gustaf Wasa
hade då inte kunnat dra ut 27,821 lod förgyllt och oför-
gyllt silver, bortåt ett ton, ur de småländska kyrkorna.
Två ändamål var naivt och inte så lite cyniskt samman-
tvinnade. De som skötte räfsten skulle avskaffa vrång-
visa lärdomar i religion och taga i förvar sölver och pen-
ningar och andre klenodier som till den nyttige guds-
tjänst inte behov göras. Det är frågan om vilken tråd
som var den starkaste, men båda behövdes för att ge
repet hållbarhet.
Huruvida den försvenskade mässan och de långa pre-
dikningarna ersatte de gamla klenodierna, bönerna och
helgonen, torde till stor del ha berott på prästen själv.
Ofta står det i herdaminnena antecknat att vederbörande
präst studerat i Jena, Greifswald och Wittenberg, då kan
man ta för givet att han hade med sig något av den nya
andan. Herdaminnena talar om hederliga, ståtliga ge-
stalter som lotsar sina stackars församlingar genom över-
gångstidens svårigheter, in i en ny tid. Men också svaga
stackare som inte kunnat bygga upp någon ny auktori-
tet i stället för den som den gamla kyrkan gav dem.
Och om präster som får böta med en kniv i ryggen för
det faktum att intet, ej ens prästen, är heligt mer. Vi
ser också skymta sådana för vilka Luthers erfarenhet av
friheten betydde löslighet i levernet, självsvåld och bru-
talitet. De som inte hade förstånd att »ta sig av mar-
ken», det vill säga sköta sitt jordbruk, blev så utarmade
står det, att sexmännen måste gå omkring i kyrkiorne
med pungen för dem. Så eländigt kunde det bli att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
