Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Floden och utfallsdiket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
predikar i bygderna. Här fick man ju i alla fall intel-
ligenta skäl som svar på frågan varför övergången till
mekanisering, rationalisering, specialisering, kollektivi-
sering och penninghushåll måste gå i ett så våldsamt
tempo. För sju, åtta år sedan stod hela jordbruket in-
för en katastrof på grund av de sjunkande priserna,
förklarade rektorn som väl bör veta det. Det fanns då
ingen annan råd än att politiskt liera sig med industri-
arbetarna vilket skedde 1934 och vidare använda de
metoder varmed de segrat.
Först måste man sammanföra dessa bönder, som an-
såg att de begrep jordbruk och att var och en redde sig
bäst själv, till en fackorganisation lika mäktig som
Landsorganisationen lyckats bli, och det på tiondedelen
av den tid som arbetarna använt. Sedan eller samtidigt
måste man överföra industriens metoder på jordbruket:
alltså rationalisering, mekanisering, specialisering, kol-
lektivisering. Det mångtusenåriga självhushållet höll
redan förut på att övergå till penninghushåll, men nu
måste utvecklingen påskyndas och ske på ett förnuftigt
sätt.
Vi har nu möjligheter tack vare teknikens och ve-
tenskapens framsteg att stegra produktionen, samtidigt
som vi minskar på arbetskraften. Vi kan stegra åk-
rarnas avkastning genom rationell drift, vi kan driva
upp mjölkavkastningen per ko till minst det dubbla el-
ler 4,000 kg per år. Jag frågade hur det skulle gå att
samtidigt driva upp produktionen och höja priserna.
Han svarade att man med höjd mjölkavkastning kun-
de minska ner kreatursbesättningen, vilket betydde
minskat arbete i ladugården, så oerhört viktigt nu när
de äldre kvinnorna inte orkade och de yngre inte ville
arbeta där.
Hos en mönsterjordbrukare fick jag sedan veta att
uträkningen går ännu längre. De stora avelscentra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
