Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Floden och utfallsdiket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
att genomtränga dem kunde det ju inte bli tal om. Men
så beslöt jag att bryta nacken och det har jag nu gjort.
Genom de samtal vi haft på Stora Segerstad hade jag
fått ett starkt intryck av den segervisshet varmed indu-
strialismens system av i går gett sig på jorden, rivit
upp en livsform av hundra gånger hundra år och nu
strävar att lägga under sig hela livsprocessen. Den frå-
ga jag skulle velat komma fram med: varför man inte
byggt den nya gemenskapen på den gamla byordning-
ens grund, var besvarad innan den hunnit framställas:
därtill fanns ingen tid. Jag tänkte på brovalven utan
murbruk och förstod nu att de inte alls dugde som
symbol för den nya tiden. Det var alldeles riktigt, att den
gångbara bilden i stället var de sju käpparna, samman-
bundna med organisationens band.
När naturens rytm ansågs för långsam, måste landet
sätta upp sin fart, även om alla regler för hur lång tid
en bonde behöver för att ändra vanor, säd behöver för
att växa, virke för att torka och sjöar för att grunda
upp, måste ställas på huvudet.
Här stod sekunden mot evigheten, hjärntrusten mot
den mångtusenåriga erfarenheten, reservdelen mot knop-
pen. Och sekunden, hjärnan, kuggen segrade. Resul-
tatet var på sitt sätt och på kort sikt storartat. Kraft-
besparing och produktionsökning över hela linjen. Tju-
gonde kornet i stället för fjärde, 25 liter mjölk per ko
och dag istället för högst 10, ljus i stället för mör-
ker, hastighetsökning och övervinnande av de forna av-
stånden, överflöd i stället för knapphet, lättmak (för
somliga) i stället för det hårda slitet från förr. Det
var ju klart att de som verkligen varit med om knapp-
het, mörker och slit skulle vara imponerade.
Det är så lätt att bli imponerad.
Ar 1853 satt en kommunalstämmoordförande i en li-
ten smålandssocken och skrev i protokollsboken följan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
