Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humlekvällar och ballongfester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
eld medan drängarna inburo och framför spiseln upp-
staplade en stor hög humlerevor.»
Att handskas med humle var i och för sig starkt sömn-
givande, därför ålåg det var och en att berätta något
roligt så man skulle hålla sig vaken. Man beredde sig
till detta långt i förväg och den som hörde något roligt
sparade det till humlekvällarna. Man berättade sagor
om elaka styvmödrar, om de rika som blev fattiga och
de fattiga som blev rika. Man berättade om »stockdum-
ma drängar som bokstavligt uppfyllde sina husbönders
befallningar och därigenom åstadkom de tokigaste ore-
dor. Man återgick till fabeltiden, då djuren kunde tala
och lät dessa djur anställa överläggningar om sina äga-
res förhållande.»
Om man bara hade humle till hands att repa i Små-
land, skulle man än i dag kunna ställa till humlekväl-
lar, ty än finns det folk som samlar på historier och
som minns dem då de behövs en sömnig stund.
Det var en gång ...
Det var till exempel en herre från Växjö som reste
ut för att leta upp en stuga han kunde köpa till som-
marnöje. Då han kom till en trakt som behagade ho-
nom, knackade han på i en gård för att fråga om de
visste någon lämplig stuga som var till salu. Men fol-
ket hade knappt hört hans ärende, förr än de slängde
igen dörren mitt för hans näsa och låste. På nästa ställe
bar sig folk ungefär likadant åt, och så förlorade han
lusten att bo i den socknen. Men eftersom han var ny-
fiken listade han slutligen ut vad det var som kommit
åt folket. Förra året hade en mycket fin herre infunnit
sig och kontant inköpt en stuga vid en sjö emedan, som
han sade, det var så roligt att fiska. Fjorton dar senare
kom ett flyttlass, på vilket tronade en tattarkäring med
sina tio barn. Den fine herrn som uppgivit sig vara så
road av fiske var en förklädd fattigvårdsordförande från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
