Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk radiokontakt med stjärnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ON
SYND
E’: gång 1 slutet på förra seklet lyc-
”ykades den unge Marconi skicka en
elektromagnetisk våg en sträcka på
några hundra meter. Snart ökades
överföringssträckan — till några kilo-
meter, sedan över Kanalen och snart
därefter över Atlanten. Snart, eller
under 20-talet när kortvågens möjlig-
heter för distansförbindelser upptäck-
tes, kunde man sända radiomeddelanden
från vilken plats som helst på jordytan
till vilken annan plats som helst. Men
man nöjde sig inte därmed: den 19
januari 1946 lyckades amerikanarna
med en radaranlägegning för första
gången uppfånga ett eko som två se-
kunder efter ’impulsens utsändande
återkastats från månens yta.
Detta rekord hade dock i viss mån
redan flera år tidigare slagits inom
den speciella vetenskapsgren som kal-
las radioastronomi, ty där hade man
lyckåts uppfånga radiovågor: utsända
inte bara från solen, på åtta ljusminu-
ters avstånd, utan även — från stjär-
nor, som befinner sig: på ända upp till
tio ljusårs avstånd! Eftersom ljus- och
radiovågor utbreder sig med samma
hastighet, innebär detta att »>radiomed-
delandet> från stjärnan hade hållit på
i 10 år med att fortplanta sig till jor-
den!
Men hur visste man att radiosigna-
lerna kom från stjärnorna? Detta har
Hevisats genom omsorgsfull pejling ef-
2 2 > VN Fa
27 Ayre 0
ter källorna till de olika störningar,
som kan: uppfattas i radiomottagare vid
olika tillfällen och inom olika våg-
längdsband. Man har härvid kommit
underfund med, att en del av dessa
störningar varken härrör från närbe-
lägna elektriska apparater i form av
spårvagnar, kylskåp eler biltändstift,
inte heller från avlägsna tropiska åsk-
räder eller över huvud taget andra
elektriska gnisturladdningar av iordiskt
ursprung. Utan i stället måste de ha
sitt ursprung ute i universum — bland
solen och stjärnorna.
Men för att kunna avlyssna denna
»sfärernas symfoni> — solens och
stjärnornas »störbrus> — behöver man
nu inte bege sig bort till forsknings-
anläggningar i USA eller till andra
fjärran belägna trakter, ty vårt land
råkar vara självförsörjande på "den ra-
dioastronomiska forskningens område
tack vare den unge forskarbegåvningen
professor Olof Rydbeck vid Chalmers
Tekniska Högskola i Göteborg.
NM
(GC en storslagen donation från en
känd göteborgare till professor Ryd-
becks institution för elektronik vid
Chalmers har sålunda ett större om-
"råde ställts till förfogande för radio-
astronomisk forskning, och till stor del
genom teknologernas eget arbete står
i dag en laboratoriebyggnad färdig
därute. Den ligger så att säga där ost-
”-
”—
och västkust möts, där ostkustens tall-
skog och långgrunda stränder kämpar
med bohusländska klippor om utrym-
met ute på Onsalahalvön fyra mil
söder om Göteborg.
Och det kan nästan verka som en
ödets ironi, eller som ett exempel på
den allmänna utvecklingens gång, att
från samma klipptopp där en gång för
cirka 300 år sedan kaparhövdingen
Lasse i Gatan — kungens kapare, som
sedermera adlades och fick namnet
Gatenhielm — sökte tillämpa dåtidens
signaleringskonst genom att med falska-
ljussignaler vilseleda fartygen så att
de led skeppsbrott mot alla de farliga
undervattensskären därute, från samma
klippa tillämpas idag den moderna sig-
naleringskonstens allra senaste finesser
inom radiotekniken.
Radioastronomisk forskning har
nämligen en egenskap gemensam med
forna tiders ljusskygga individer:
man behöver lugn och ostördhet för sin
verksamhet. Och den milsvida och full-
ständigt obebyggda halvön Råö, som
här skjuter ut från nordligaste hal-
landskusten, erbjuder just sådana möj-
ligheter — och därtill 180? fri horisont.
Ännu är inte laboratoriet färdigt att
tas I bruk, men låt oss i fantasin för-
flytta oss något halvåt framåt i tiden
och följa de mätningar som då igång-
satts. Det . r sålunda natt över det tall-
skogsbevuxna strandområdet. Nagon
- < a
I - – ” eg -”
- z - ok Pr 7 of -”” ?, I,
LET Ae = Ce - « PT GS AA 4 ga” I
pA AL 5 <8 - é Ra
S Orr ARSA 3 KP VMA AR >
radio- En mätvagn som utgör mottagningsstation för
radiometeorologiska mätningar — den para-
boliska reflektorn mottar 10 cm vågor. Astro-
nomin kommer at" få stor hjälp av radiopejling.
Sändarstationen vid Chalmers nya
laboratorium, De två små trattarna t. h. på
taket är sändare- och mottagarehorn för enl
3 em radar som registrerar regn, hagel etc.8
tinuerligt tillståndet i vår allra yttersta
atmosfär på 300 å 400 kilometers höjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
