Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Atomkraften nära eller fjärran? av Gösta W. Funke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lektor Gösta W. Funke:
ATOMKRAFTEN NÄRA ELLER FJÄRRAN?
Nyheterna om atomenergin
försöker överträffa varann. Då och då
fixeras det datum för den
gyllene atomkraftens inträde i det
fredliga samhällslivet, men det är
svårt att veta vad som är sanning
bland alla motsägande uppgifter.
Lektor GÖSTA W. FUNKE,
sekreterare i Atomkommittén,
redogör här i denna artikel för hur
långt vetenskapen nått med den
fredliga atomenergin och vad som
fordras för att den intensiva
kraften skall kunna utnyttjas i en
nära eller fjärran framtid.
Trots att nästan alla länder nu efter
kriget har att brottas med stora
svårigheter på det statsfinansiella området, så
har arbetet på atomenergiproblemet inte
någonstans hindrats av brist på medel.
Även de sparsammaste finansministrar
har öppnat på börsen för detta ändamål.
Orsaken härtill är tvåfaldig. För
stormakterna har det varit ett militärt
intresse av första rang att hålla sig i täten
inom detta område, som ju öppnar vida
perspektiv för uppfinnande av olika
förstörelsemedel av enastående effektivitet. För
de mindre staterna har den militära
synpunkten mera varit ett skyddsproblem,
eftersom de inte inom överskådlig framtid
har råd att producera atombomber och
dylikt, men även med denna begränsning
är det militära problemet högst
betydelsefullt. Därtill kommer att atomenergin ger
oss alla förhoppningar om en utveckling
på det fredliga området, som visserligen
ännu i sina enskildheter endast oklart kan
genomskådas, men som principiellt är av
så genomgripande betydelse att ingen
regering i något land med vetenskapliga och
industriella förutsättningar vågar ta på sitt
ansvar att stå vid sidan av det aktuella
skeendet inom detta område.
Efter all publicitet som ägnats dessa
frågor torde det vara de flesta bekant att
det fredliga utnyttjandet av atomenergin
tills vidare är knutet till en anordning,
den s. k. uranreaktorn, i vilken genom
kärnprocesser värme jämte strålning av
olika slag kan produceras. Då värme med
kända metoder kan omvandlas till andra
former av energi, t. ex. mekanisk
rörelseenergi eller elektricitet, innebär detta att
en ny energikälla, som kan väntas bli av
största betydelse för industrin och andra
sidor av samhällslivet, framkommit.
Ännu så länge har dock de tekniska
svårigheterna att utnyttja denna
energikälla inte övervunnits, och tills det sker
är det andra egenskaper hos uranreaktorn
som främst har praktiskt intresse.
Sålunda har man i uranreaktorn fått den
hittills viktigaste apparaten för
framställning av radioaktiva isotoper, vilka har en
växande användning inom medicinsk
terapi, inom teknik och industri och inom
vetenskaplig forskning på en mångfald
områden. Värdet för den experimentella
vetenskapen av de radioaktiva isotoperna är
utomordentligt stort. Dels har helt nya
vetenskapsområden skapats, t. ex.
metoderna att med spårsubstanser följa växt-
och djurlivets processer, dels har nya
möjligheter öppnat sig inom en rad av
experimentellt arbetande vetenskaper av alla de
slag från geologi och kemi till biologi och
teoretiskt medicinska discipliner. Även
bortsett från isotopproduktionen är
uranreaktorn ett forskningsredskap av
utomordentlig vikt, speciellt som
strålningskälla för kärnfysikerna, vilka med dess
hjälp successivt kan tränga atomkärnans
hemligheter allt närmare in på livet.
Uranreaktorer finns nu i fyra länder:
Förenta staterna, det brittiska imperiet
(även en i Kanada), Ryssland och
Frankrike. Det torde ännu dröja en tid innan
några av de mindre länderna fått fram
det för byggandet av en reaktor främst
behövliga materialet, uran samt
kärnfysikaliskt ren grafit eller tungt vatten, i
tillräckliga mängder, Liksom på andra nya
verksamhetsområden måste de första
försöken ju göras i så liten skala som
möjligt för att man för ett någorlunda
billigt pris skall kunna få fram den
nödvändiga erfarenheten och på dess grund
bygga vidare. De reaktorer som hittills byggts
i världen — med undantag av de tre
plutoniumproducerande amerikanska — kan
också endast betraktas som
försöksanordningar och detsamma kommer givetvis att
vara fallet med den reaktor, som vi nu
arbetar på att kunna bygga i vårt land.
Vad som hittills framkommit ger sålunda
ingen möjlighet att med någon exakthet
förutspå det datum, från vilket
atomenergin börjar spela en verklig
förstaplansroll i samhällsekonomin. Det kan
dröja länge, men nya upptäcker kan också
tänkas som snabbt förändrar situationen.
Tills vidare får vi nöja oss med de ytterst
viktiga tjänster de nya upptäckterna
lämnat och lämnar som hjälpmedel till redan
existerande verksamheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 17 11:17:45 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tv/1949-22/0007.html
