Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sanningen om kpisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så här kan en olycka gå till. Skytten skall
glömt att säkra vapnet,
ladda men har
Kpist 15/45 osäkrad och klar för eldgiv-
ning. Hanteras den ritt händer ingen olycka.
Så här skalt kpisten säkras när den är lad-
dad, Då är den inte farligare än geväret,
10
N
KPISTEN
En militär expert, kapten Allan Berkl ing, granskar
orsakerna till olyckorna med kulsprutepistoler.
DD har inträffat en hel del olyckor och
tillbud som i hög grad fört allmän-
hetens uppmärksamhet på kulsprutepisto-
len — olyckor som gjort att man lätt dra-
git den förhastade slutsatsen, att kulspru-
tepistolen är ett. mera riskabelt vapen än
övriga eldhandvapen. Till sin konstruk-
tion är emellertid kpisten inte mer riska-
bel än något annat våpen, men gör man
fel kan det hända olyckor med vilket va-
pen det än gäller.
— Men med geväret brukar det minsann
inte hända lika många olyckor! Mot det-
ta kan man invända, dels att gevärets
längd m, m. gör att det bärs på ett annat
sätt, dels att geväret sedan lång tid till-
baka varit mer eller mindre var mans
egendom. Trots detta har det hänt mas-
sor av olyckor med gevär som dock inte
har dragit någon större uppmärksamhet
till sig. Är det möjligen vanan som spe-
lar in? Detta inte sagt för att förringa
vad som hänt. Kvar står det sorgliga fak-
tum att kpistololyckorna varit många.
De kulsprutepistoler, som numera ingår
1 arméns utrustning, är antingen m/37—39
eller m/45. De båda modellerna är i prin-
cip lika, men såväl till det yttre som i
vissa detaljer avviker de rätt avsevärt
från varandra. Gemensamt för båda mo-
dellerna är att de är grundade på s. k.
tung slutstycksrekyl samt att 9 mm am-
munition m/39 (parabellumammunition)
används till dem. Slutstycket i båda model-
lerna är så tungt, att kulan hinner lämna
loppet innan slutstycket rör sig så mycket
bakåt, att patronhylsan dragits ur patron-
läget. Så länge krutgasernas tryck verkar
inne i loppet verkar alltså hylsan som
tätning i patronläget, och ju lättare slut-
stycket görs ju högre blir eldhastigheten.
Båda vapnen fungerar på samma sätt.
Kpisten är klar; för eldgivning när slut-
stycket hålls tillbakafört, upphakat på av-
tryckarstångens spänntand och ett maga-
sin är infört i lådan. I detta läge finns
inte någon patron i patronläget. Det skott,
som skall avfyras, ligger överst i maga-
sinet. Slutstyckets främre del ligger med
patronförarklacken bakom den övre pa-
tronen, och det första som händer vid av-
fyrningen, är att slutstycket pressas fram
av rekylfjädern och för in en patron i
patronläget. När den kommit in helt hej-
das dess rörelse av att hylsans främre
del »stöter i botten» på det cylindriska
patronläget, Slutstycket rör sig ytterligare
en bit, och det är under denna sista del
av rörelsen, som den fasta tändspetsen
slår mot tändhatten och skottet avfyras,
Bästa sättet att undvika olyckor är gi-
vetvis att hantera vapnet på det sätt dess
konstruktion och allmänna utseende krä-
ver. För kpist gäller bl. a. att mekanis-
men skall vara spänd och säkrad såväl
när vapnet laddas som när man gör »pa-
tron ur». Det är brott mot dessa före-
skrifter som kan leda till vådaskott.
Om magasinet satts i lådan tnnan slut-
stycket förts tillbaka erhålls ofta ett läge
där slutstycket endast är uppgillrat på öv-
re patronen. Minsta stöt mot vapnet kan
då vara tillräcklig för att övervinna mot-
ståndet i gillret varvid slutstycket slår
fram och tar med sig en patron som av-
fyras. Denna uppgillring erhålls om me-
kanismen spänns när magasinet sitter i an-
tingen genom att den som spänner hör
knäppen när slutstyckets patronförarklack
glider av den övre patronen eller också
att spänning görs så långsamt, att han
känner hur rekylfjäderns tryck framåt
minskar just i det ögonblick, då patron-
förarklacken stöder mot övre patronens
bakplan. — Båda faHen bottnar ytterst i
ofullständig mekanismspänning, Samma
fel — och vådaskott — erhålls även om
kulsprutepistolen förvaras med isittande
magasin och framfört slutstycke. Då be-
hövs endast att t. ex. en post förstrött
börjar fingra på slutstyckets handtag och
mer eller mindre sig själv ovetande för
tillbaka detta. Innan han vet ordet av
kan han ha utfört en ofullständig meka-
nismspänning så långt, att uppgillring
sker. Det är även tänkbart, att han för
slutstycket långsamt fram och tillbaka,
vilket kan ha till följd att han själv för
in en patron i patronläget. Genom att
skytten bromsar den framåtgående rörel-
sen med handen har slutstycket inte er-
forderlig anslagskraft för att initiera
tändhatten och skytten märker inte att han
får in en patron i patronläget. Har patro-
nen kommit i detta läge behövs det bara
att slutstycket genom en ny handtagsrö-
relse — eller genom att kolven stötes i
— föres bakåt och fritt får slå fram från
ett utgångsläge 10—15 mm från pipans
bakplan för att avfyring skall ske.
Den ofullständiga mekanismspänningen
behöver inte utföras för hand, olyckor
kunna även inträffa om ett vapen, där
slutstycket förts fram över patronerna,
stöts i marken och slutstycket inte är fast-
låst i sitt framförda läge. Som synes är
riskmomenten många, om man laddar på
fel sätt eller >endast förbereder laddnin-
gen> genom att förvara magasin i ett va-
pen med framfört slutstycke.
Anledningen till att mekanismen även
skall spännans innan patron ur görs, eller
magasinet tas bort, t. ex. för att avhjälpa
eldavbrott, är att man även här måste gar-
dera sig mot uppgillring — här liksom vid
laddning säkrar man för att undvika
ofrivillig avfyring. Även om man kanske
inte riskerar. uppgillring på samma sätt
som vid felaktigt utförd laddning, så kan
man dock av olika anledningar, t. ex. fel
på magasinet eller för svag rekyl av en
eller annan anledning, få slutstycket upp-
(Forts. på sid. 31.)
TEKNIKENS VÄRLD 22/49
COSANNINGEN OM
ägts SN
Mt kd j) bär Pad alv sn Äl Pg
TN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
