Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyll inte på rekylen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så här togs bilden som visade rekylverkan på en Win-
chester modell 94, När kulan träffade den uppspända
träden utlöstes en elektrisk ström som tände fotolampun.
Karbinen placerades I en bock dir geväret hölls på ett
sätt som så nära som möjligt gav samma förutsättningar
som när en skytt håller bössan vid axeln vid avfyringen,
ec
ögonblicken före avfyringen. Geväret vilar på ställning.
26
SKYLL INTE
PÅ REKYLEN!
Rekylen har många gånger fått ta
åt sig skulden för att en gevärs-
skytt missar sitt mål. Efter att ha
sett fotografierna, som tagits på
tre miljondels sekund av förloppet
när en gevärskula avskjuts, får
man tyvärr skylla på något annat.
Bom!
Ja undra på det så som geväret
stötte,
Men var det så säkert? Inträffa-
de verkligen rekylen innan kulan
lämnade loppet och ändrade den
därmed kulans bana, eller hade ku-
lan redan lämnat gevärets myn-
ning?
Ett vanligt jaktgevär, en press-
kamera och ett speciellt fotoljus,
som möjliggjorde exponeringar på
tre miljondels sekund, har givit
svaret på dessa för alla skyttar så
viktiga frågor.
Western Cartridge Co, — en stor
ammunitionsfabrik i East Alton i
Illinois — monterade ett jaktgevär,
en Winchester, modell 94, i en
ställning som höll geväret på ett
sätt som så nära som möjligt gav
samma förutsättningar som när en
skytt sätter det till axeln. Bössan
laddades med en patron, som hade
en mynningshastighet på 670 m/sek.
Gevärskolven stacks in i en spe-
ciell stålficka klädd med svamp-
gummi och pipan hölls av dess egen
vikt på en cylinder av hårdgummi
och ett träblock, som .var avsett att
användas som mått för att ange re-
kylverkan,
En tunn koppartråd spändes upp
65 mm framför gevärsmynningen,
precis i den bana skottet skulle ta.
Denna tråd var elektriskt förbun-
den med fotolampan, som var in-
riktad så att den belyste en liten
yta framför mynningen, ungefär
samma yta som kameran skulle ta.
Geväret laddades och skottet av-
fyrades med hjälp av en tråd. I
samma ögonblick som skottet träf-
fade tråden, blixtrade fotolampan
till under tre miljondels sekund —
och kameran hade fångat bilden.
På denna kunde man se, att trots
att kulan hade hunnit mer än 60
mm från mynningen, hade ännu in-
gen rekyl gjort sig märkbar. Pipan
vilade fortfarande på sin bädd och
kulans bana var orubbad. >
Geväret laddades på nytt och en
ny bild togs, denna gång när kulan
träffade en tråd som uppspänts på
9 m avstånd från mynningen. Den-
na bild visade att rekylen hade höjt
pipan ca 19 mm över träblocket,
Nå, vad säger nu de svenska
experterna om dessa prov? Jo, här
i Sverige är man också på det kla-
ra med att rekylen inte verkar förr-
än kulan lämnat loppet, Det vill
säga, den börjar redan vid avfy-
ringen, men eftersom kulan går så
snabbt — ända upp till 800 m/sek
så hinner inte mynningen höja sig
förrän kulan är utanför loppet. För
att skjuta en bra serie måste man
naturligtvis sikta rätt från gång
till gång men man bör också hålla
geväret lika från skott till skott för
att få samma förutsättningar. Un-
der sådana förhållanden kan ingen
skytt skylla en bom på rekylen!
TEKNIKENS VÄRLD 24—25/49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
