Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radiostyrda råttor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En vit experimentråtta kikar genom den
genomskinliga kupan på experimentbor-
det medan hans radio är påkopplad.
RADIOSTYRDA RÅTTOR
en intressantaste frågan om de le-
HAR varelsernas uppbyggnad som
aterstår att lösa är hjärnans och nerv-
systemets sätt att fungera. 1949 års nobel-
pris i medicin utdelades också åt en ös-
terrikare, som under 20 år hållit på med
att systematiskt kartlägga vissa delar av
katthjärnan. Detta skedde genom att såga
upp ett fönster i skallen och sedan inom
den del av hjärnan som därigenom :’ blot-
tades anbringa elektroder i olika punkter.
Elektrisk spänning påsläpptes och verkan
kärav på katten undersöktes. Operationen
utfördes under sövning och efter uppvak-
nandet kände katten ingenting särskilt ef-
tersom den inte har någon känsel så djupt
in i huvudet.
Och hur reagerade då katten för elek-
triciteten i hjärnan? Jo, den blev ilsken
eller förlorade luktsinnet, eller blev snäll
och foglig, eller somnade in osv. alltefter-
som olika nervcentra retades.
Bilderna på dessa sidor kommer från
Californiauniversitetet i USA, där man
också studerar hjärnans arbetssätt — med
vita möss som försöksdjur. Men här söker
man inte påverka dem med likspänning
10
eller lågfrekvent växelspänning utan till-
griper mera: avancerade elektriska före-
teelser — radiofrekventa spänningar över-
förda på trådlös väg. På samma sätt som
vid de nobelprisbelönta försöken tillföres
denna högfrekvens hjärnan via en elek-
trod som anbringas i olika punkter. Ef-
tersom råttan själv tjänstgör som »jord»
behövs det bara en elektrod.
,
Ökade bedövning köres så en elektrod in
genom råttans skalle tills den når kon-
takt med hjärnan och "kopplas via en led-
ning till en kortvågsmottagare i miniatyr
på råttans rygg. En radiosändare i när-
heten sänder på samma våglängd — ayv
spolens storlek att döma antagligen om-
kring 5 meter — ut impulser som sår
lunda stimulerar olika partier av råtthjär-
nan. Dessa radiovågor i hjärnan bekom-
mer faktiskt inte råttan så mycket.
Experimenten kan förefalla grymma,
men de tjänar dock en viktig uppgift —
att komma olika nerv- och sinnessjukdo-
mars orsaker närmare in på livet. Steget
från en rått- till en människohjärna är
nämligen nu ur medicinsk synpunkt inte
så långt. Man vet sedan minst ett decen-
nium tillbaka att många nervsjukdomar,
t. ex. epilepsi, har sin grund just i en
störning av rytmen hos de elektriska
växelspänningar som alstras av hjärnans
nervceller. Dessa kan genom kemisk-fysi-
kaliska processer verka som ett slags
elektriska batterier, som upp- och urlad-
das under olika påverkningar. ;
Det finns sålunda ett slags »hjärnvå-
gor» med frekvenser av storleksordningen
10 p/s, som kan tas upp med en s. k.
elektroencefalograf (»encefalo> = stora
hjärnan) och noggrant analyseras på sam-
ma sätt som hjärtats elektriska spänning-
ar. Dessa hjärnvågors frekvens påverkas
starkt av t. ex. tankekoncentration, an-
vändning av stimulantia, öppnandet eller
slutandet av ögonen, sömn, variationer hos
blodets surhetsgrad, koldioxid-, e- och
sockerhalt.
Den störda rytmen hos dessa hjärn-
impulser är inte bara typisk för dem som
lider av epilepsi utan kan även upptäckas
hos personer som har anlag för denna
(Forts. på sid. 24.)
TEKNIKENS VÄRLD 2/50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
