Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väteatombomben, av Gustaf Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIKENS VÄRLD
Professor Cosa f Ljunggren:
Chef för avdelningen för kemisk vid
svarets forskningsanstalt.
krigföring
För-
ÄTEATOMBOMBEN
ensationerna avlöser varann i snabb följd. Det är
nr inte fem år sedan de första atombomberna
kreverade över Japan. De representerade höjdpunkten
av vapenutvecklingen under andra världskriget och
slog hela världen med häpnad. De gav resultat som
man tidigare inte drömt om och arbetet med deras
framställning hade varit krigets bäst bevarade hem-
lighet. :
Atombomberna bidrog till ett slut på kriget, men
den fred som kom blev ingen verklig fred. Vapen-
teknikens Hektiska utveckling stannade inte av, den
fortsatte bakom kulisserna. Så kom rykten om än
kraftigare bomber än Japanbomberna. För ungefär
ett halvt år sedan kom meddelandet om att Ryssland
var färdig med en egen atombomb, som dessutom
skulle vara kraftigare än de förut kända. USA har
nu svarat med beslut om att framställa väteatom-
bomben. Denna superatombomb skall ställa alla före-
gående i skuggan och ge möjlighet att bortsopa stor-
städer betydligt effektivare än man förut tänkt sig.
Dessa rykten sprids inte endast i propagandasyf-
te som ett led i det kalla kriget. Det är möjligt att
framställa kraftigare atombomber än de först kända
och vi måste räkna med detta.
»Förbättringen> av Japanbomben kan tänkas ske
på olika sätt. Bombladdningen kan göras större
att göra den mindre går däremot icke. Det är en
egenhet för atomsprängämnet, att det fordras en viss
kritisk mängd för att det skall kunna bringas att
explodera, Man kan vidare söka utnyttja atomspräng-
ämnet bättre genom att tillgodogöra sig mer av den
vid kärnsprängningen teoretiskt disponibla egergin
än som tidigare lyckats
IDE metoder kan dock av olika skäl inte drivas
längre än till en viss gräns. En ökning av frigjord
energi medför inte heller i samma proportion en ök-
ning av verkningsradien, Under det att Japanbomben
hade en radioaktiv verkan på oskyddade personer på
ca 2 km, verkar kanske den förbättrade i stället på
2,7 km avstånd.
I atombomben är det tunga atomkärnor som klyvs
under energiutveckling. Men det finns även en annan
väg att frigöra atomenergi. Det är att begagna sig
av reaktioner liknande dem som ger solen den liv-
givande energi, som hon sedan slösaktigt utstrålar
över oss, Här är det lätta atomkärnor såsom väte,
vilka reagerar under bildning av helium.
4/50
Här har olika analoga reaktioner diskuterats, näm-
ligen väte och litium och vidare, i stället för vanligt
väte, dess tunga isotoper deuterium och tritium. Vid
dessa reaktioner försvinner materia och omvandlas till
energi. Men villkoret för att sådana reaktioner skall
ske är att temperaturer uppgående till miljontals gra-
der föreligger. Det är temperaturer som man förut
inte haft på vår jord, men de uppstår i atombomben
när den briserar. Det är detta man vill begagna sig
av och då använda den tidigare kända atombomben
som initieringsmedel och låta den brisera i en ladd-
ning av de lätta ämnena. En sådan superbomb skulle
utveckla mycket större energimängder än Japan-
bomberna.
lä fråga som väl alla gör sig är den: >Om detta
verkligen är möjligt, varför skall det göras just i
förstörelsens tjänst?> Här upprepar sig historien. Det
har påpekats hur människan i vår civilisations gry-
ning knappt hade upptäckt elden förrän hon började
använda den i stridens tjänst. Först så småningom
lärdé hon sig tämja den så att den blev hennes
främsta tjänare i den fredliga utvecklingen. Det är
inte elden i förm av stora bränder och. eldsvådor man
har fredlig användning av, det är tvärtom något man
måste gardera sig emot. Samhället har tvingats att
bygga upp.stora organisationer som skall skydda oss
om elden >kommit lös». Vad vi behöver är värme i
form av elektrisk energi, ånga m. m., som kan distri-
bueras och användas för uppvärmning och som kraft-
källor av olika slag, väl doserad och kontrollerad samt
till billigt pris.
Men betydligt -svårare blir det att tämja atom-
energin, Den frammanar krafter överflyglande allt
vi tidigare drömt om. Att en atombomb f. n. inte
kan göras mindre är ett hinder för dess fredliga an-
vändning. Det är endast i krig som behov egentligen
kan föreligga av det-hårda slag, den kraftkoncentra-
tion i tid och rum, som atombomben ger. Frågan är
om det ens för militärt ändamål finns behov av så
stora kraftkoncentrationer som superbomber väntas ge.
För oss kan det vara värt att veta, att hur mycket
effekten än ökats, rår superbomben ändå icke på vå-
ra urberg, vare sig genom detonationsvågor, värme-
strålning eller. radioaktiv strålning. Bergskyddsrum
med den nu vanliga täckningen blir fullträffsäkra
även mot väteatombomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>