Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havsvattnet blir rent - Om vattenrening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ill
Va.
2
le
0)
(OR
[ a Kon-Tiki-männen ute på flotten = klorering av saltvatten — och här får man = e Laborator Martin Lundborg vid de
, side AT Fr R Tala FL A BYVAS a a SINA enkla . kloreringsmaskin, med vilken
vid sidan av de Övriga »naturtillgång själva vattnet gratis. Hade man använt ERSTA RULES FAT SRA ASTRA ARS
arna» som de fick ur havet — bläcket klorerat vattenledningsvatten, hade man
från bläckfiskarna, sötvattnet ur fiskarnas fått betala kanske 30 öre kubikmetern — o
innanmäten och provianten: från flygfis- så dyrt är nämligen i allmänhet sötvatt- Ä
karna — även önskat sig ett steriliserings- net ute vid fiskelägena längs skärgården, O m va É te n renin
medel för att göra det saltvatten de an- där kloreringsapparaten är avsedd att an- e CS
vände för hushållsändamål bakteriologiskt vändas. ö
rent, hade en sådan önskan långt ifrån Det är laborator Martin Lundborg vid Vattnet skall kloreras på ett så tidigt
varit omöjlig att realisera. De hade en- = Havsfiskelaboratoriets kemisk-tekniska av- 0 stadium" som möjligt vid råvattenskäl-
dast behövt ha med sig en liten elektro- — delning i Lysekil som har lyckats konstru- Å EIA ENA AGE RE iF ARE RNA a on
lysapparat — som kunde ha fått ström era en enkel apparat för klorering av bakterienard:
t. ex. från ett litet vindkraftverk eller havsvatten. Vad som motiverar tillkomsten — 9 pet anses att kloren är bästa medlet
från radiosändarens handdrivna generator — av en dylik apparat är att saltvattensfisk e mot barnförlamning — under tiden då
— genom vilken saltvattnet från havet led- av olika skäl bör sköljas i saltvatten och barnförlamningsfaran är starkast = (i
des upp till någon liten bassäng ombord. inte i sötvatten. Denna sköljning utförs $ september) klorerar. också Stockholms
Genom = elektrolysens sönderdelades näm- som väl ingen västkustbesökare kunnat e vattenledningsverk kraftigare.
igen saltv ts koksal atriumklorid å c se &C c c ä
ligen. 2 vattnets kol ; CN 3 : undgå att se BEnom att Stekehel hämtar upp Itt vatten är sterilt om det finns mer
och övriga klorider så att fri klor bildades. — en hink vatten från sjön och häller över ÅR EN Sf NS ART SA TT NU tEtliferkttutel Da
+ FA Aer Atio = SS - > ASA ABER SN att T :
Man hade därmed fatt klor STAS 38 ha den rensade elle SOL terade fisken. Detta $ ledningsnätet, Klorlukt känns inte förr-
vet — och klor är det bästa vattensterili= vatten hämtas upp intill bryggan vanligen än vid ett kloröverskott på mer än 0,5
seringsmedel som finns. mitt i ett fiskeläge, där massor av för- Få
Man kommer att tänka på detta faktum oreningar hälls ut i vattnet. Antalet coli- Pr i
när man hör talas om den senaste uppfin- bakterier, som härrör från varmblodiga AN ANLOppsVatten BLOT RO
ningen på vattensteriliseringens område: varelsers tarmuttömningar och vilkas när- 9 EE OR 5 a je RR
- : se ? rEISTOC ru ka Si Ei
en kloreringsmaskin, som använder havs- = varo brukar ha ett visst samband med Å OG IR RS FN VEMS EA SA
SÅ ED 3 5 NR p pr a
vatten — för att rena havsvatten. förekomsten av farligare men svårare
upptäckbara föroreningar, har sålunda i $ "Dett är inte billigt jatt-ta klor "ur ”havs-
Agnred wår Å 4 ök a SEAN 3 FR ålorbi SN ka vatten här i landet — vi importerar i
Men det bör först förutskickas att’/den- — ett sådant till synes klart västkustvatten e ställen i kolksalttfran Medelhavet icdiär
RAR FOR RANE ENE EE NSKOEREG kunnat uppmätas till 16.500 per liter — : BETE : ; FRAS
na nya kloreringsmaskin inte på något sätt HIRO E TERO Strikes vat SERA 9 den fåstinindunstat tillstånd.
är avsedd att kunna konkurrera med de BS É SO SST (8 I SPE É /
apparater som används i våra: vatten- et mec i: KONG (Fr EN M R ; e SE finns cirka automatiska klore-
. . . NS 2 a arlio 7 a A 2. p sö £ i - 3 AA X k
verk och inom industrin för att klorera NS RE Cd Sr igt vatten»). I en NG ö ROSS Reg i bruk SN SEN I
.” I A re &o a a 7 2 of? strier r f X
sötvatten. Ty där kommer kloreringen att 2 EG AASE PA SEEN ES VRETA RAG fru nes om "är dandet.
kosta ungefär 0,06 öre per kbm vatten — a Sn ÅR Eee SAT a Sm St e Klor är över hela jordklotet vedertaget
medan metoden med klorgas ur havet be- itEr vatten; kunde man 15 dett klorerade e för vattensterilisering.
tingar 12-15 öre per mö vattnet tre timmar efter kloreringen upp- Er 5 FS
Fines 1 de Idörerino sneda matarenbakterietlora avs cudast Miicol/I je rv läskedrsyckstaprikerna måste siman
i inessen med den nya <loreringsmetor en i ’örst avklorera vattnet för att inte få
är 1 stället att den skall använtlas för (Forts. på sid, 31.) e någon bismak av kloren,
- Zz i Te
URNA NaCI (KOKSALT) z
3 ; FÖRVARINGSBASSÄNG DÄR t
Zz | ER ; VATTNET FÅR STANNA NÅGRA
. D é SISON TIMMAR FÖR ATT HINNA BLI
S Å | GRAFITSTAV, ANOD od o DECINFICERAT
NÄTBUR Sam a 3
VN VATTENINTAG 5 = > 3 — DET KLORERADE) BAKTERIOLOGISKT
. 6 så > FRI KLOR BILDAS "ao RENA VATTNET PUMPAS TILL KONGERY-
RN e GPL OM Pei KO VO — FABRIKEN — FISKSKÖLJNING ( FÖR
E SE ’ JÄRNRÖR, KATOD TS RS TEX.SKARPSILL ÅTGÅR 5 LITER VATTEN
LEA ONS PER KILOGRAM FISK) MED KLORERAT
FÖRORENAT HAVS- SSE [19 ÖR orre Er VARG VATTEN KOSTAR ALLTSÅ CIRKA 6 ÖRE
VÄTTEN MEP EN md TA SSANG Jo o 9 ORO PER TOO KG FISK..
veg SALTHALT AV < + TT 5 Ellan 00 5 eo 3 sö CR d
20-409 KOH- | : | — ELEKTRISK SPÄNNING FRU O GS KÖR par ORRE
SALT PER LITER SAR - FÖR ELEKTROLYTISK i SES DI Ean
—— FULLT AV MIKRO- PUMP — SÖNDERDELNING > GORE SSE SO NR
ORGANISMER S RR o o oc
; OA SE Sa SA Ar "od
ö - C - - 20 NET fo Så
EE [KLORERINGSMASKIN FÖR-RENING AV HAVSVATTEN |] sein, fö 5
HAÄVSVATTNET
BLIR
RENT
En laborator i Lysekil har med en enkel apparat
löst ett av fiskkonserveringens svåraste problem:
han har lyckats göra havsvatten kemiskt rent med
hjälp av — havsvatten!
TEKNIKENS VÄRLD 14/50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
