Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknikens Världs radiosidor - Bygg TV:s grammofonförstärkare! - Inget licensfritt band i Sverige - Engelsk television - Fråga oss om radio!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommer på den-
ingen att ge en
om radiobygge
ommer även att
la och praktiskt
struktioner, som
bygga med så
nöjligt och som
Iv bygger under
em.
Teknikens Värl
na sida i fortsit
del praktiska rå
för amatörer, Vi
beskriva en del e
nyttiga apparatk
vem som helst k
enkla medel sor
vår radioexpert sj
det han beskrive
Det är inte nöllfändigt att vara
någon erfaren dioamatör eller
-tekniker för attfRunna bygga det
vi här tänker skriva. Tvärtom
hade vi tänkt osSjatt alla som ir
intresserade av dioexperimente-
en eller annan
mit sig för att
själv hiir
ed. Vi kommer
rant beskriva
rg som behövs,
kostar osv. och
gt demonstrera
rna av arbetet.
rande men som
anledning inte k
bygga någon ä
skulle kunna var
sålunda att n
vilka enkla ver
vad de ungefärli
med bilder åskå
alla de olika si
Bygg TV:s
ar och en som har en grammofon
V med mekanisk uppspelningsanordning,
vet hur svårt pickupen sliter skivorna.
Ty allt det ljud som tas ut, måste alstras
genom nålens släpande mot skivan — och
en viss nötning blir därför ofrånkomlig.
Det måste vara en relativt tung pickup,
annars blir inte ljudet tillräckligt starkt.
Dessutom blir ljudet vid mekanisk pickup
delvis förvrängt — det låter lätt »skräl-
lande».
Därför är det i längden både roligare
och mera ekonomiskt att kosta på sig en
elektrisk uppspelningsanordning med ty åt-
följande förstärkare och högtalare — om
man nu har tillgång till elektriskt nät.
Men blir inte en grammofonförstärkare
en dyrbar historia? Ja, om man använder
NU BÖRJAR TE
TV:s grammofonförstärkare är både effektiv och lätt och billig att bygga för amatören.
grammofonförstärkare!
t. ex. en vanlig radioapparat, som kostar
ett par, tre hundra kronor, eller om man
köper eh grammofonförstärkare | med
många finesser för perfekt ljudåtergiv-
ning och stor ljudstyrka.
Men för normala anspråk på gott ljud
och ljudvolym som räcker för en mindre
sal, kan man klara sig med betydligt enk-
lare medel. Man kan själv bygga en gram-
mofonförstärkare, till vilken materialet
inte går på mer än högst 125—150 kronor
— vartill kommer en tia för en elektrisk
pickup samt en tia för en högtalare, Till
denna kan man sedan själv bygga en
lämplig baffellåda.
Den konstruktion vi tänker beskriva är
en direktkopplad förstärkare med katod-
följarkoppling — det låter invecklat, men
KNIKENS VÄRLDS
medför i praktiken att det blir mycket
enkla delar som behövs, mest små mot-
stånd, och det blir samtidigt god ljud-
kvalitet. Den har tre rör — för spän-
ningsförstärkning, effektförstärkning och
likriktning — som liksom de övriga de-
larna finns att köpa i de flesta välsor-
terade radioaffärer landet runt. Ungefär-
liga priser på de ingående kopplingsdetalj-
erna kommer även att lämnas.
Beskrivningen av detta förstärkarbygge
kommer att i sin helhet inflyta i nästa
nummer och därefter kommer 1 det där-
på följande numret en beskrivning över
företagna prov och uppnådda prestanda
hos förstärkaren, hur man bygger in chas-
siet i en smakfull låda samt gör en baffel
till högtalaren.
RADIOSIDOR!
Inget licensfritt band i Sverige
I USA har man sedan länge haft ett
»citizens radio band» (= radioband för
den allmänne medborgaren) vid 460—470
Mp/s, eller 65 em våglängd, där vem som
helst enbart för en obetydlig licensavgift
kan få sända. "Och man har även i ra-
diotidskrifterna börjat publicera beskriv-
ningar över enkla frekvensmetrar så att
var och en kan kontrollera att han håller
sig inom det tillåtna bandet. Även i Dan-
mark har man infört ett fritt mikrovågs-
band, med en licens av 15 kronor, vid
samma frekvenser — men hur är det i
Sverige? Enligt vad byråingenjör Gunnar
Stein i Telegrafstyrelsens radiobyrå upp-
DD" kAD
FINNE”
lyser på Teknikens Världs förfrågan har
vi nog inte mycket att hoppas på i detta
avseende. Ty skulle man släppa fritt det-
ta band åt allmänheten — nu är det ett
vanligt amatörband — skulle det inte bli
lätt att kontrollera att de sändande verk-
ligen höll sig inom enbart detta band —
det kunde ju finnas en enkel omkopplare,
med vilken man lätt kunde koppla om till
ett förbjudet band. Och av militära skäl
är det knappast lämpligt att göra mikro-
vågsområdet allmänt tillgängligt. Dessut-
om måste man tänka på vilken trängsel
det måste bli på detta band åtminstone i
varje större stad, där kanske hundratals
sändare skulle vara i gång samtidigt. Men
roligt hade det i alla fall varit.
ARE
DAKAR kV
- Så här Spa det se ut när man använder den s. k. medborgarradion i Förenta Staterna,
TEKNIKENS VÄRLD 41/50
Engelsk television
Som en första etapp mot målet att ge
varje engelsman möjlighet att se television
i sitt hem, har nu ett radiolänksystem för
överföring av program mellan London
och Birmingham — drygt sträckan Stock-
holm—Norrköping — i dagarna färdig-
byggts. Radiolänken ahvänder 33 cm våg-
längd och möjliggör överförimg - av 50
stycken 405-linjers, televisionsbilder per
sekund i båda riktningarna. Man skall
ailtså kunna ta upp program från t. ex.
kapplöpningar i trakten av Birmingham
och sedan vidarebefordra detta program
till London-lyssnårna.
FRÅGA OSS OM RADIO!
Vi kommer givetvis att besvara frågor
från läsarna om de stöter på några spe-
ciella problem. Och behöver Ni något
råd när det gäller amatörradio över hu-
vud taget så skriv till oss. Märk kuver-
tet »Radiofråga». Adressen är Teknikens
Värld, Tegnérgatan 35, Stockholm, Va.
DD
me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
