- Project Runeberg -  Teknikens Värld / Nr 4. 23 febr. - 8 mars 1950 /
31

(1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lättviktaren växer till sig, av Sven Salonius — Arne Rygin - Sovjets hemligaste jaktplan - Havsvattnet blir rent - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

saende till 0-läget. I stället har man två pedaler, en som
man trampar med tåhättan och en annan som manövreras
med klacken.

Bensinkranen är placerad på tankens översida. Kon
struktionen härstammar från år 1917, men det hindrar

inte att anordningen är en av de mest praktiska i sil
slag. Upptakten till att denna besinkran infördes på Hus-
qvarnamaskinen vär att ingenjör Heimdahl hittade en
gammal skiss till en bensinkran när han höll på att städa
skrivbordslådor, Han hade själv använt anord
motoreykel som han byggt för trettio är
sedan. Man gjorde hastigt ett provexemplar av kranen
och resultatet blev så lyckat att bensinkranen nu sitter
på varenda ny HVA-lättviktare! Fördelarna med kranen
är att «man inte får fingrarna nedsmorda av" olja och
bränsleblandning samt att den är lättåtkomlig,

Husqvarna 27 är inte typbesiktigad för två personer
som vill är, skulle man vilja tillägga. Detta ökar emeller
tid ytterligare förtroendet för Husqvarnas "ingenjörer
som dilrmed visat att de i varje detalj arbetat med tra-
fiksäkerheten som främsta mål. En lättviktare är nu cen
gäng ingen riktig motorcykel även om den, som här är
fallet, har en robust konstruktion och en kraftig motor.
Därför kan den heller. inte utan uppenbara risker be-
lustas på samma sätt som t. ex. en 350- eller 500-kubikare.

Mängen kommer att förvåna sig över varför man pi
den nya Husrsqvarnan behållit den gamla framgaffeln
med parallellogramfjädring —"’ alla moderna maskiner
är ju numera utrustade med teleskopgafflar. Fabriken
har emellertid sina tungt vägande skäl varför den inte
infört denna nymodighet och till denna fråga har chefs
konstruktören för maskinen, ingenjör Heimdahl, lovat
återkomma i nästa nummer,

nägra
ningen på en

För hugade spekulanter på 27:an kan vi upplysningsvis
nämna att maskinen har” en toppfart på ca 80 km/t och
kostar 1.090 kronor. ö

Sven Salonius — Arne Rygin.
SOVJETS HEMLIGASTE JAKTPLAN
Torts. från sid. 16

Det nya planet har en mycket modern utformning med

mycket kraftigt pilformade vingar (407) — ca 5” mer

än vad som är vanligt i USA —,, skarpt bakätlutande stor
fena med ovanpåliggande stabilisator. Kroppen har en
mycket elegant aerodynamisk form med centralt luft
intag. Nosintaget bar s. k. lipp för att ge god-effekt
även vid stor anfallsvinkel. Luftintaget delar sig vid
förarplatsen men samlas igen vid motorn. Piloten sitter
längt fram under en droppformad kabinhuv som ger 360?”
synvidd, och på den version som syns på vära teck-
ningar är beväpningen installerad i underdelen av nosen
under sittbrunnens golv. Den verkar att bestå av fyra
kanoner — troligen 20 mm Sh-VAK, ett pålitligt vapen
med god eldhastighet. En annan variant av samma plan
har en anmärkningsvärd svulst under kroppen i höjd med
Vingarnas framkant.

Märkligt är också det T-formade, fribärande stjärt-
partiet som monterats på en stor bakätlutande fena —
antagligen för att minska turbuiensen bakom kabinen.

Stabilisatorns pilform bör vara omkring 40? med en litt
negativ V-form. Vingarna är nästan
matiska slots är troligen installerade i framkanten för att
motverka de dåliga egenskaperna vid läg hastighet som
karakteriserar de kraftigt pilformade vingarna, Det iär
troligt att utröstning och beväpning på de ryska jakt-
planen nedbrihgats till ett minimum för att på så sätt
minska vingbelastningen, så att den blir mindre än på
amerikanska och engelska plan, Detta tillsammans med
den relativt ringa spännvidden mäste ge rika manövre-
ringsmöjligheter. Tjänstetopphöjden bör vara minst 12.500
mm och en försiktig värdering av övriga prestanda baserad
vå planets utformning och motorns dragkraft ger vid
handen att det nya Jak; eller La-planet bör vara betyd-
ligt snabbare än Vampire, Meteor, "Phunderjet och Shoo-
ting Star, med en toppfart av högst 1.100 km/t med
ungefär likvärdig stigförmåga och topphöjd men bättre
rollhastighet. Aktionsradien torde dock vara något sämre
in för motsvarande angloamerikanska typer. På mellan-
böjder skulle den i strid sikert klara sig bra mot iven
den senaste versionen av F-86 Sabre och skulle nästan
säkert kunna nå och bekämpa B-36 och B-50.

HAVSVATTNET BLIR RENT...
Forts, från sid, 17

Kloren hade alltså tagit död på så gott som hela bak-
terlefloran!

Att kloren här används för vattensterilisering kan till-
skrivas samma orsak som att man använder jod som
desinfektionsmedel i t. ex. jodsprit mot bakteriehärdaraa
i sär eller som jod i tandkräm för att ta död på de tand-
rötealstrande mikroorganismerna i munnen — och av
samma orsak som man använder fluor och brom i on
mingd antiseptiska och andra läkemedel, De s. k, halo-

TEKNIKENS VÄRLD 41/50

Hermods ingenjörskurser
er möjlighet till befordran
redan under studietiden -

(0)

rektanguliära. Auto-.

Ni studerar hos Hermods
jämsides med Ert arbete.
Redan under studietiden
omsätter Ni Edra kun-

Hermods ingenjörskurser
ger en utbildning, som
motsvarar kurserna vid
de statliga tekniska lä-

skaper och kan vinna roverken. Kurserna plan-
befordran, få trivsam- läggas med hänsyn till
mare arbete och bättre Bdra förkvuoskaper:folk-

villkor. Det lönar sig att
läsa hos Hermods.

Det är en fördel, att Ni
kan lägga Edra studier
etappvis.
delen av en ingenjörs-

Första

tredje-

skola, realexamen etc.
Vill Ni pröva Er för-
måga att läsa hos Her-
mods, så börja med en
ämneskurs inom något
område, som särskilt
intresserar Er:en ma-

kurs ger förmans- 7 å
eller RR verkmiistare- tematik- eller ritkurs
kompetens ARGA eller någon av våra
tredjedelen kan jäm- nya fackkurser. Om
ställas med en Sh k Ni inte i kupongen

finner den kurs Ni

teknikerutbildning.

söker, skriv till Her-

Kfter sista tredje- is
el avlägger Ni mods och begär stu-
: INTES ” diehandboken <:Tek-

ingenjörsexamen,

Maskin- och
verkstadsteknik

Ingenjörskurs i
maskin- o. verk-
stadsteknik 3
Maskinteknisk
verkmästarekurs
Motorteknisk
verkmiästarekurs
Maskinteknisk
förmanskurs.
Verkstadsteknisk
förmanskurs
Gjutmiistarekurs
Mekanförbundets
förberedande
förmanskurs
Specialkurser för
lärlingar, yrkes-
arbetare och
arbetsledare
Maskinritning
Toleranser och
passningar
Maskinelement
Materiallära
Värmebehandling
Smidesteknik
Gjuteriteknik
Gas- 0. elsvetsning
Mätverktyg och
mitmetoder
Verktygsmaskiner
och verktyg
Hiss- och tran-
sportanorui-
ningar
’"Tetmodynamik
Förbrinnings-
motorer
Kylteknik
Skötsel och drift
av ängpannean-
läggningar
Ängmaäskiner

nisk utbildning.

—— Es 0
Kurser för ritare
o. konstruktörer
Byggn.-material-
lära

Beräkning av triä-
konstruktioner

Sök kontakt
med

ERMODS

Slottsgatan 8 Ä Malmö

Sänd mig studiehandbok över den
kurs jag strukit under samt Hermods
månadstidning Korrespondens under
6 månader.

Vägbyggnads-
teknik
Träindustrin
Kemi och kemisk
teknologi
Kemisk-teknisk
ingenjörskurs >=
verkmästarekurs
förmanskurs
laborantkurs
Radioteknik

Industriell orga-

Allmänna tek-

nisation Blektr. belysning S
Arbetsstudier Svagströmsan- niska kurser
(verkstads-, kon- = läggningar Praktisk SS
fektions- och Elektr. mätteknik RS Re SR
textilindustrin) Telefoni (mannell tekniker 5
Merkantilteknisk och automatisk) Ditferential- och

ingenjörskurs Yr Värme- och sani- integralkalkyl

/ å Nomografi
Flygteknik tetsteknik Räknestickans
Elektroteknik Byggnadskurser användning

Geometrisk ritn.
Projektionsritn.
Mekanik

Ingenjörskurs i
byggnadstek-

Ingenjörskurs’ i
elektroteknik 3

Elinstallatörs- nik 3 Et
USSR fO RIDA it SPE rEinAstare. Hålfasthetslära
och C-behörighet kurser ’ Arbetarskydd

Arbetspsykologi

Monde > oe — OCK MN GR) Gr EVER KR FREE, | ANNE / KEN KO REN KR po (ERA UREA ONES ON fe — ör rr or

Elektroverk- Kurser för verk-

miistarekurs miistare och för- Kurser för yrkes-
Elektr. montörs- min lärare

kurser 5

Blektr. maskinist- IN GULA ITNE et e tein o lie SVÄRRIS AA koret kf Jae er SSR lg ord
kurser

ATI UK US elek. 1305 GA USGA SIE 1 dee FN BÄR FN inr fe ost KS ASSR OT SA
troteknik ROSTA UTC SSI sAR je bla ENN da rs resL UR AES 5
Grundläggande Motsvarar ingenjörsutbildninger
kurser för elek- SM de statliga högre tekniska liäro-
trotekniker verken. TV 4/50-559. |

31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 18 23:48:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tv/1950-4/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free