Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjällossning, av Gunnar Beskow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Professor Gunnar Beskow:
TJÄLLOSSNING
Ni tjälen är halvsmält, när ett hårdfruset lager
ännu ligger kvar någon fot under ytan och
hindrar snövatten och vårregn från att rinna ner
— är det då underligt att ytjorden blir uppmjukad,
lös och chärig som gröt eller färsk pannkaka. ;
Från uråldriga tider betyder ju våren nära to-
talstopp i landkommunikationerna: att tjällossning-
"en gjorde vägarna ofarbara var ett faktum
som hörde till gruppen oundvikliga och därför ac-
cepterade naturfenomen: ofrånkomlig oframkomlig-
het! Från stormaktstiden krävde statsorganisationen
alltmer trafikabla huvudvägar — och på många håll
utvecklades en ganska effektiv teknik mot tjälska-
dor. Men med järnvägarnas trafikrevolution sjönk
ju landsvägsnätet till tredjerangsintresse — utom i
Norrlands järnvägsglesa bygder,
Där levde den praktiska kunskapen om tjälterapin
kvar — och när på 20-talet biltrafiken och lands-
vägarnas. renässans satte in, fanns där mycket hem-
mateknisk visdom att hämta. Påkänningen ökades
våldsamt: det vägtekniska tjälproblemet blev hög-
aktuellt, och i mitten av 20-talet startades systema-
tisk undersökning.
Behövdes vetenskaplig undersökning? Ja, tjäl-
ningen är ett ganska komplicerat fysikaliskt prob-
lem, Det är inte bara att markvattnet fryser, och
på våren tjälskorpan dämmer ytans smältvatten: då
vore ju saken hjälpt med maskinsnöplogning, som
effektivt skalar bort snötäcket från hela vägbred-
den, utan några vattenmatande vallar kwar på väg-
kanterna. Ja, den effektiva snöplogningen har gjort
mycket, men ingalunda allt. På den snustorraste väg
under senvåren kan man se jordvälling tränga upp
och flyta ut som Hawajilava över vägbanan. Förut,
under vinterns lopp, har på sådana ställen vägbanan
skjutits i höjden, bildat knölar och pucklar, till-
räckliga både för att bryta sönder varje vägbelägg-
ning och tvinga bilarna till tjugokilometersfart.
Mad som händer är kort och gott: wvid tjäl-
ningen sugs vatten underifrån upp mot tjälytan, där
det avlagras som is. Därigenom lyfts vägbanan i höj-
den, och i tjällossningen blir det magasinerade över-
skottsvattnet fritt, och jorden blir lös eller rent fly-
tande, pressas upp av trafiken medan vägbanan bryts
sönder, Tjälskott.
Men det växlar enormt, efter jordslag och grund-
vattenläge. Grövre jord, grus och sand, går helt fria,
de finkornigaste jordarna, lerorna, är principiellt
starkt tjälskjutande, men så täta att vattenuppsug-
ningen blir långsam. Det är de mellangrova jord-
slagen, finmo och mjäla, som visar den största tjäl-
lyftningen. De jordarna blir också våldsamt uppmju-
kade redan av ett måttligt vattenöverskott, blir vid
tjälsmältningen flytande — varav de har sitt utmärkta
folkliga namn, »jäslera>. Ju högre grundvattnet står,
desto större blir vattenuppsugningen och därmed både
vinterns tjällyftning och vårens tjälskottseffekt. I
skärningar ligger vägen i allmänhet mycket närmare
grundvattenytan än på bankar, därför är skärningar
typiska tjälskottsplatser.
Det var i mycket grova drag. Det hela är ett kom-
plicerat och intressant fysikaliskt sammanhang, där
bl. a. belastningstrycket och den kemiska balansen spe-
lar stor roll — vissa ytaktiva ämnen, tillsatta i ytterst
små mängder, kan kraftigt minska tjälens vattenupp-
sugning: kemisk stabilisering.
Men årens växlande väderlekstyp spelar också en
huvudroll! Att tjällyftningen blir kraftig och vårens
tjällossning svår efter en regnrik senhöst, det är lätt
att inse. Mer förvånande kan det verka att en mild
vinter ger svår tjällossning. Sträng. vinterkyla ger
visserligen djup tjäle och kraftig lyftning, men väg-
kroppens övre del fryser snabbt och hinner bara suga
upp lite vatten, och våruppmjukningen blir ringa, me-
dan långsam mildvintertjälning ger motsvarande is-
rikedom högt upp i vägen.
Hur kommer årets tjällossning att bli? Tänk efter
— eller se efter i ortens temperatur-nederbördsstati-
stik — om höstregnmängden var stor och särskilt
förvinterkölden svag (men naturligtvis tillräcklig för
tjälning) — då kan tjällossningen väntas bli svår,
och tvärt om!
Milan vad kan praktiskt göras mot tjälens skadever-
kan? Främst två åtgärder, var för sig eller i kombi-
nation : kraftig sänkning av grundvattenytan genom
djupdränering, och utbyte av den tjälfarliga iorden
mot icke tjälfarlig, till tillräckligt djup under väg-
ytan i regel minst en dryg halvmeter: urgrävning
och isolering. Lämpligaste material är sand, men för
enklare vägar kan också vitmossa eller färskt gran-
ris-enris användas, med den tjälskjutande jorden åter-
fylld uppe på isoleringslagret — och överst förstås
en ordentlig vägbana. Men hur kan det gå att an-
vända den tjälfarliga jorden? Jo, det grovporösa isole-
ringslagret hindrar vattnet från att sugas upp under-
ifrån, och när jäsleran är avskuren från extravattnet
är den lika hygglig som en alkoholist utan motbok.
Man väljer åtgärd efter de lokala betingelserna:
där terränglutningen är gynnsam blir täckdikning
enklaste-billigaste botemedel, där isolering skall göras
kan man ta mossa eller ris på platser dit sandfrak-
terna bleve höga. Särskilt för enklare vägar i våra
glesbygder är det viktigt att kunna bygga billigt med .
klok användning av ortens naturmaterial. Vilket inte
minst gäller själva vägbanan, som måste göras mot-
ståndsduglig mot höstregn och snösmältning: gott
grus och god bindjord rätt valt och blandat kan göra
underverk.
Jordlagrens sammansättning och fysikaliska egen-
skaper, deras förekomst och kombinationer, allt i be-
roende av de geologiska förhållandena, är av väldig
betydelse för olika former av byggnadsteknik. Därför
bar också Statens Väginstitut en särskild geologisk
avdelning, vars nyutnämnde chef, doktor Folke Reng-
mark, är en avsade tekniskt erfar och kunnigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
