Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvåhjuling med bilmotor, av Nils Tengberg - Vi styr med radio, av B. S. - 220.000 volt i antennen, av B. S. - Flygfrågor - Radiofrågor - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FE
TVAHJULING MED BILMOTOR (Forts. fr. sid. 22.)
ursprungliga Nimbusmodellen, men när fabriken på begä-
ran ordnade denna detalj visade det sig att inte en enda
ägare ändrade sina fotpinnar. Betyder körställningen i
själva verket inte så mycket? Är ställbara fotsteg över-
flödig lyx? Den saken har man haft anledning att fråga
sig på Nimbusfabriken.
Nimbus är såvitt vi känner till den enda kardandrivna
fyrcylindriga maskinen i världen, sedan Ziändapp 800 inte
längre står på tillverkningsprogrammet. Den är en lyx-
maskin i många avseenden (överl. kamaxel m. m.), men |
man kan inte komma ifrån att den är ganska konservativ
i vissa avseenden. F. n. ligger den i ungefär samma pris-
klass som nya Zindapp 600. Att den får många motor-
cykelentusiaster är mer än väl värd sitt pris, vet vi, och
det finns säkert många som skulle köpa Nimbus — om de
kunde.
Specifikation:
Motor: 4-cyl. radmotor med mager överliggande kamaxel.
Samtliga fyra cylindrar gjutna i ett block. Diameter
60 mm. Slaglängd 66 mm. Slagvolym 746 cm?. Kompres-
sion 5,7—1. 22 hk vid 4.500 varv/m. Kolvarna har översta
ringen hårdförkromad. Tändningen sker med batteri. För-
gasaren är automatisk med ställbar accelerationspump.
Kraftöverföring: Treväxlad låda med fotväxel. Kardan-
axel mellan växellåda och bakhjul. Enkel torrlamell-
koppling.
Smörjning: Trycksmörjning genom kugghjulspump.
Bra finesser: Stopplyse och omkopplare för lyse i väns-
ter handtag.
Bensinförbrukning: 0,5 lit/mil.
Tillverkare: Fisker & Nielsen A/S, Peter Bangs Vej 30,
Köpenhamn, Danmark.
VI STYR MED RADIO .... Forts. från sid. 25
en. enda modulerad oscillator — med två stycken rör 3Q4
— och en superregenerativ mottagare. Denna mottagartyp
förutsätter ultrakort våglängd, och man väljer lämpligen
någon våglängd på 1—5 meter. Den superregenerativa mot-
tagaren är bra därför att den även för en svag inkom-
mande signal ger mycket starka variationer av anodström- :
men. Dessutom är den enkel att bygga.
Leksaksbilens styrmekanism
Styrning av leksaksbilen innefattar åtminstone tre rö-
relser hos framhjulen — vänster, neutralt och höger. Styr-
anordningen kan utgöras av en liten motor, vars varvtal
växlats ned till cirka 30 v/m. Via en länkkoppling över-
föres motorns roterande rörelse till en styrande rörelse.
Till styrmotor väljes en liten >Atom»-motor, som placeras
någonstans i bilens förarhytt i lämplig närhet av fram-
axeln, Om nu denna motor tillföres ström genom order via
radiolänken, kommer framaxeln att vridas åt ena och andra
hållet synkront med att armen går runt. Om utväxlingen
är sådan, att armen rör sig med mycket liten hastighet,
kommer det att bli möjligt att stanna hjulen i varje önskat
läge genom att stoppa motorn. Vid radiostyrning av t. ex.
modellflygplan, där det i stället är sido- och höjdrodren
som styres, har man kunnat uppnå en manövrering av
dessa med tillräckligt stor precision för att man från mar-
ken skall kunna väl behärska planet.
Bilens drivmotor
Bilen måste tydligen ha en driv- och en styrmotor. När
nu »dekodanordningen» utgöres av ett enkelpoligt dubbel-
läges relä, måste den ena kontakten användas för att man-
övrera styrmotorn och den andra för att manövrera driv-
motorn. Resultatet blir att när sändaren är bortkopplad
— »bärvåg bort> — kommer drivmotorn att gå. Och när
sändaren är påkopplad — >»bärvåg på» — kommer reläet
att matas med ström, dess ankare gå över i andra läget,
drivmotorn stoppas och styrmotorn påkopplas.
Följden blir att bilen aldrig kan styras under gång utan
endast när den står stilla. Man kör alltså bilen en sträcka,
stannar den och vrider samtidigt på ratten. Så länge bilen
står stilla, kommer framhjulen att röra sig fram och till-
baks kontinuerligt.
Ifråga om det radiotekniska utförandet kan märkas, att
sändaren kommer att styra mottagaren inom ett avstånd
av 7,5 meter utan någon antenn alls för sändaren, medan en
antenn av ca 1,5 m längd kommer att ge god kontakt upp
till ca 30 meter. B. S.
220.000 VOLT I ANTENNEN (Forts. fr. sid. 26.)
ningen är sökt förlägga utsändningen på långvåg. Dock
givetvis inom det vanliga rundradioområdet, så att den
kan mottas på en vanlig mottagare. Sändningar har så-
lunda skett på 180 ke/s frekvens. i
Det har visat sig att sändningen från en försöksståtion
i Ange har god verkan 20—30 mil längs kabeln. Av olika
skäl blir det huvudsakligen på de allra högspändaste lin-
jerna, 220.000 volts-linjerna, som sådana utsändningar kom-
mer att ske. : B. S,
TEKNIKENS VÄRLD 10/51
OBS! Ej
rör.
verkning.
Svensk Kvalitetsprodukt.
Expertisen anser OPIO stå i särklass.
Perfekt arbetande oljesystem.
Bärande och styrande inre gaffelrör, lätt
att montera. Passar till de flesta i mark-
naden förekommande fabrikat av mc.
gafflar med bärande och styrande YTTRE
1 års garanti för fel på material och till-
Efterfråga OPIO hos de ledande grossister-
na inom branschen.
AB. OSBY PUMPINDUSTRI
att förväxla med konkurrens-
Osby. Tel. 900.
Flygfrågor
Fråga: I den amerikanska tidskriften
»Flying» fanns i majnumret 1950 en
bild av det italienska amfibieplanet
Savoia Marchetti $S-80. Vore tacksam
om red, kunde lämna mig data och
prestanda för detta flygplan. i:
O. Ljungberg.
Svar: Trots ivrigt sökande i alla till-
gängliga uppslagsböcker, kan, red. ty-
värr inte få fatt på några dataupp-
gifter om detta flygplan, som kom fram
strax före kriget, men som sannolikt
ej byggdes mer än i prototyputföran-
de. Skulle några uppgifter mot förmo-
dan dyka upp, skall vi gärna åter-
komma.
Fråga: 1) Ungefär hur många flygplan
har det svenska flygvapnet i bruk? 2)
Har flygvapnet några de Havilland
Mospuito? 3) Vilka flygplanstyper an-
vändes av svenska flygvapnet? 4) Hur
många J 29:or skall byggas i första
serien hos Saab? 5) Var är B 16 till-
verkad? Intresserad
Svar: 1) Uppgiften är hemlig. 2) Ja.
Nattjaktflottiljen i Västerås (F 1) an-
vänder Mosquito Mk 19. 3) Huvudty-
perna är f.n. (av stridsflygplan):
J 21A, J 21R, J 22, J 26, J 28A o. B,
A 21, B 18B, T 18, S 18. 4) Hemligt. 5)
Hos Caproni-verken i Milano, Italien.
Fråga: 1) Vilka data och prestanda
har det ryska jaktplanet Jak-9? 2) Vil-
ken var den ordinarie ryska camou-
flagefärgen under andra världskriget?
3) Vilket slags flygplantyp var ZKB-20
I-18? O, Lundgren.
Svar: 1) Jak-9 som kom fram 1943,
är utrustad med en 1.100 hk Vk-105PF
12-cyl.! radmotor. Typen är vanligen
beväpnad med en 20 mm »motorkanon»
skjutande genom propelleraxeln samt
två 12,7 mm akan i kroppen, och har
följande data och prestanda: spännvidd
10,0 m, längd 8,75 m, vingyta 17,25 m2,
max. flygvikt 3.010 kg, toppfart 600
km/t på 5000 m höjd; vid marken
500 km/t, stigtid till 5 000-m 5—6 min.,
topphöjd 10500 m. 2) Svartgrönt (över-
+
sidan) och rökgrått (undersidan). 3)
ZKB-20 är för red. en okänd beteck-
ning. Däremot är ryssarnas i början
av kriget använda medeltunga bomb-
plan DB-3 känt under den äldre be-
teckningen ZKB-26. Beteckningen T1-18
rör ett helt annat flygplan, nämligen
det ensitsiga jaktplanet Mig-1 från 1940
—41, vars konstruktör på sistone gjort
sensation med sitt reajaktplan Mig-15.
Radiofrågor
Fråga: Vad kostar en Delko 6V bil-
radio? G. Svensson.
Svar: Priset rör sig om 350:— å
400: —. ,Fabrikatet ovanligt i Sverige.
Fråga: 1) Kan de televisionssänd-
ningar, som nu sker i Stockholm mot-
tagas tillfredsställande i Visby? 2) På
vilka tider sker sändningarna? 3) Blir
det möjligt att framdeles mottaga tele-
visionssändningar från Stockholm i
Visby? 4) Vilken våglängd och effekt
har SJ:s radiotelefon Gotland—fast-
landet? G. K.
Svar: 1) Nej, effekten är alldeles för
svag. 2) Det finns inga bestämda ti-
der, utan sändningarna utgör labora-
tioner som försiggår vid alla möjliga
tider. 3) Det är inte otänkbart men i
så fall med mycket nyckfull mottagning,
då de använda ultrakorta vågorna nor-
malt endast beräknas nå till, horisonten.
Men en svensk televisionsamatör rap-
porterar ha kunnat uppsnappa rysk
television, om än sporadiskt. 4) Det är
en hemlighet, som SJ ej släpper ut.
Fråga: 1) Kan jag koppla en 2 tums
högtalare till en kristallmottagare när
jag bor i Eskilstuna? 2) Vilket är bäst
kristalldiod eller kristalldetektor?
, Rolf Lundquist
Svar: 1) En högtalare kan över huvud
taget inte kopplas till en kristallmotta-
gare, då effekten är otillräcklig för att
driva högtalaren. 2) Kristalldioden är
en senare uppfinning än kristalldetek-
torn och är i alla avseenden överläg-
sen den senare, ehuru något dyrare i
pris.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
