Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radiofrågor - Flygfrågor - Douglas AD-3W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Radiofrågor
Fråga: Jag har köpt en radio med 8
rör och 10 rörfunktioner: Vilken rikt-
ning bör en antenn ha för att ge bästa
resultat på kortvåg och även på de
andra banden? Jag bor på Lidingö i
en villa som ligger 25 m från sjön
och 15 m över havets nivå. Vad är det
pästa materialet för en dylik antenn
och hur bör den anbringas?
Lars Österblom.
Svar: Om samma antenn skall an-
vändas för hela kortvågsområdet och
även mellan- och långvågsområdena,
måste man använda en oavstämd (ape-
riodisk) antenn, som inte är i högre
grad riktningskänslig. Om man inte har
någon speciell störningskälla i mnärhe-
ten, som man vill undvika — finns det
t. ex. en elektrisk starkströmsledning
i närheten, låter man lämpligen an-
tennen löpa vinkelrätt mot denna led-
ning — sträcker man endast antennen
i den riktning som blir mest praktiskt.
En antenn avstämd för en viss våg-
längd, t. ex. för amatörernas 20-meters-
band, kan däremot ha hög riktningsver-
kan, så att maximal känslighet fås t. ex.
i antennens riktning, och vill man då
höra speciellt Syd-Amerika, sträcker
man antennen så att den pekar i den
riktningen. Som antennmaterial använ-
des helst vanlig antennwire av koppar,
som har små förluster. Antennwirens
area bör vara minst 2,5 mm? och den
bör spännas så högt över marken som
de lokala förhållandena medger. Man
kan välja en I-antenn, där den hori-
sontala delen bör vara 15—30 meter,
och som kan anordnas t. ex. mellan
husets skorsten och ett närbeläget träd.
Närmare beskrivning finns i t. ex. det
lilla häftet: >»Om radiostörningar och
hur man blir av med dem» av B. Sved-
berg, pris 2:50.
Fråga: Jag har en kristallmottagare
med kristalldioden 1N34 som detektor.
1) Vilket är det bästa värdet för an-
tennkondensatorn? 2) För kondensator
-parallellt över hörlurarna? 3) Kan man
koppla till en trimmerkondensator pa-
rallellt över spolen och hur många pF
skall den i så fall vara på? 4) Kan
man såsom antenn ha en spole lindad
på 7 mm stomme och av 6 m lång
och 1 mm tjock tråd? 5) Om man så-
som inomhusantenn måste ha en ut-
spänd tråd, vilka dimensioner skall
den ha? Willi Nilsson.
Svar: 1) En antennkondensator är
mindre lämplig för kristallmottagare,
eftersom den minskar känsligheten nå-
got. Rent allmänt användes en antenn-
kondensator för att minska antennens
egen våglängd, vilket under vissa vill-
kor kan förbättra selektiviteten. Vid
mellanvåg lämpligt värde 1.000 å 10.000
pF. 2) Kondensatorn, som skall släppa
igenom högfrekvensen, kan vara på t.ex.
1.000 pF eller mer, men gör ofta ingen
verkan, vilket lätt kan utprovas. 3)
Ja, varvid spolens varvtal samtidigt
får minskas något. Man väljer t. ex.
en på 500 pF. 4£) Nej, någon nämn-
värd signalspänning induceras ej av
radiovågorna i en så liten spole — det
behövs minst en ramantenn med åt-
skilliga decimeters diameter. En sådan
liten spole verkar på grund av sin
självinduktans tvärtom som en däm-
spole, som, om man kopplar den t. ex.
i serie med antennedledningen, avse-
värt reducerar känsligheten. 5) En
inomhusantenn bör utgöras av en iso-
lerad tråd av minst 5 meters längd,
som man med fördel kan lägga uwut-
efter golvsockeln ungefär ett halvt varv
runt rummet. Även värmeledningsele-
ment kan användas, fastän detta ar-
rangemang inte är så bra ur stör-
ningssynpunkt. Mera avancerade inom-
husantenner, som fordrar speciell an-
passningstransformator, har beskrivits
i radiotekniska tidskrifter.
Flygfrågor
Fråga: 1) Hur mycket kostar a) en
Seabee, b) Globe Swift, c) Culver V
och d) Miles Messenger, och vilka fir-
mor i Sverige säljer dessa typer? 2)
Är verkligen F-86 Sabre fortfarande
världens snabbaste flygplan? 3) I vwvil-
ken färg är »Mustangen» på den med-
sända bilden målad, och av vilken typ
är det fyrmotoriga planet på det bifo-
gade urklippet? »Prenumerant».
Svar: 1) Av de fyra uppräknade ty-
perna tillverkas numera ingen sedan
TEMCO-fabriken nyligen beslöt upp-
höra med fabrikationen av den tidi-
gare Globe, sedermera TEMCO-Swift.
Av de fyra har endast två sålts i Sve-
rige, nämligen Seabee (som importera-
des av Ostermans Aero och som kosta”
de ca 45.000:— kronor) och Globe
Swift, vilken senare typ under 1946—
1947 såldes av AB Arosflyg i Västerås
till ett pris av 24—27.000 kr. beroende
på motorutrustningen. Någon import
av sportflygplan från USA förekommer
f.n. inte. 2) Nej. Inte världens snab-
baste flygplan, men med största san-
nolikhet världens snabbaste seriebyggda
reajaktplan. Reservationen står för
eventuella ryska typer, vilkas prestan-
da svårligen kan exakt bedömas. 3)
Färgen är sannolikt svartgrön. Det fyr-
motoriga planet är en Canadair DC-4M,
alltså en i Kanada licensbyggd Douglas
DC-4 utrustad med tryckkabin och Mer-
- lin-motorer. Typen användes bl.a. av
det engelska flygbolaget BOAC.
Fråga: 1) Finns det någon bok att
köpa med samtliga svenska flygvapnets
typer från 1920 till nu beskrivna? 2)
Vem innehar världsrekordet i hastig-
hetsflygning och med vilken typ sattes
det? 3) Vilket plan är snabbast J 21R
eller Vampire? Velox 1951.
Svar: 1) Nej, tyvärr inte. 2) Det ab-
soluta hastighetsrekordet, som -sattes
den 15 september 1948, innehas av den
amerikanske flygmajoren Rickard L.
Johnson med ett reaplan av typen
North American F-86A Sabre. Det ly-
der på 1.079 .km/t. 3) Enligt byrå-
ingenjör R. Magnussons relativt nyut-
komna bok »Snabba reaplan» lär J 21R
vara något snabbare.
Fråga: 1) Vad är SE-BRX för flyg-
plantyp? 2) Finns det något land där
man kan få flygcertifikat om man är
under 18 år? FLYG-FLYG-FLYG.
Svar: 1) Airspeed Oxford tillhörig
AB Aeropropaganda, Stockholm. 2)
Nej, inte red. veterligen.
Fråga: 1) Vad kostar det att lära sig
motorflyga? 2) Hur mycket bensin drar
t.ex. en Piper Cub i timmen?
L. Millqvist.
Svar: 1) Utbildning till A-certifikat
kostar ca 1.700 kr. 2) 18—19 liter/t.
Fråga: 1) Vilka färger har det eng-
elska tunga bombplanet Avro Lancaster
III? 2) Har detta flygplan något kul-
sprutetorn på undersidan av kroppen?
»Ludde».
Svar: 1) Innan Lancaster för unge-
fär ett halvår sedan försvann ur RAF,
var det målat i Coastal Commands fär-
ger, nämligen ljusgul översida och blå
Undersida. 2) Nej.
DOUGLAS AD-3W
Amerikanskt attack- och radarspaningsflygplan.
Tillverkare: The Douglas Aircraft Company, Inc., Santa
Monica, California, USA.
Skyraider var Douglas-fabrikernas tredje konstruktion av-
sedd att ersätta SBD-störtbombplanen. Prototypen flög i
april 1945. Typen är nu i tjänst under beteckningen AD
och treplansritningen nedan visar specialversionen med
spaningsradar för U-båtsbekämpning.
BESKRIVNING:
Vingar: Helmetall skalkonstruktion i tre delar. De yttre
hydrauliskt uppfällbara. Fowler-flaps.
Stjärtplan: Helmetall skalkonstruktion. Elektriskt omställ-
bar stabilisator.
Kropp: Helmetall skalkonstruktion akterut övergående i
fenan. Dykbromsar inbyggda i kroppssidorna och bestå-
ehde av tre rektangulära ytor, (en på var sida om
kroppen och en på undersidan).
Landställ: Sporrhjulsställ. Huvudställen infälls bakåt-uppåt
i vingarna medan hjulen vrider sig 1/4 varv. Utfällbar
bromskrok i stjärten för landning på hangarfartyg.
Motor: En Wright R-3350-24 18-cyl. dubbelstjärnmotor med
2.100 hk normal toppeffekt och 2.400 hk starteffekt. 4-
bladig constant-speed propeller.
Besättning: 1 man normalt, 3 man med radaroperatörer.
Dimensioner: Spännvidd 15.24 m, längd 11.98 m, vingyta
31,19 m?.
Vikt: Tomvikt 4.749 kg.
Prestanda: Maxhastighet ca 480 km/t, topphöjd 8.000 m,
flygsträcka 2.400 km (kan ökas med extratankar).
Beväpning: Två 20 mm akan i vingarna samt tolv 127 mm
raketprojektiler och två 305 mm raketprojektiler. 1.816
—2.700 kg bomber eller en torped kan medföras.
3. rak sSYRåvmn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
