Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Full pott på däck, av Varg-Olle - Tryckkonst med kameran, av Oskar Thorslund - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 — håller vad /
3 det limmar
Cliff-lim limmar glas, pors-
lin, keramik, trä, metaller,
läder, papp, papper, foto-
grafier m. m. 1.25 per tub.
VWE=H=HA
Läs intyget från Chalmers
provningsanstalt, som med-
följer varje förpackning. j
En kvalitetsprodukt från ;
AB BOFORS NOBELKRUT:
q
Stockholm.
Ritning och arbetsbeskrivning
för trådspelare samt fullständig lista
över fabriksframställda delar kr 6:—.
Kompl. byggsatser för skivväxlare,
skivspelare o, köksfläktar. Asynkron- o
universalmotorer 20—400 W i gängse ut-
förande, Dynamotråd m. m. Amatör-
rabatt, prislista mot porto.
N. V. Anderssons Hobbyförmedling,
Kvänum
MC-BAKDYNOR
av prima kvalité för skärm eller paket-
hållare endast 15:— Returrätt.
Aterförsäljare erhåller rabatt.
SVEN THORELL, Töreboda.
BYGG och FLYG...
SAPPO. Spv. 100 cm.
En förnämlig modell med oöverträffad
startsäkerhet. Stabil i alla väder. Leve-
reras i komplett byggsats med färdiga
delar. Kostar endast 6:60
KATALOG NR 5
erhålles mot 40 öre i frimärken. Inne-
håller massor av modeller i moderna
konstruktioner, materialer, balsa m.m.
till låga priser.
NORELANDS MODELLFLYGINDUSTRI
S. Sandberg - Vasagatan 4, Umeå
Sänd omg. mot postförskott + porto
. st Sappo
. st Balsalim
. st Hobbyboken 1951, bättre
än någonsin
. st katalog.
Varg-Olle:
FULL POTT
PÅ DÄCK
sseriefinalen på Stadion kommer att gå till
historien som en av de mest perfekt ar-
rangerade motortävlingar som vi varit med
om i detta land. Uno Duzäll gav åter en
strålande lektion i konsten att göra en verk-
lig motorshow och jag hoppas att det satt
en och annan klubbledare och tävlingsarran-
gör vid ringside och tog lärdom av det glans-
fullt inramade evenemanget.
För min personliga del var kvällen också
den mest spännande och lyckade under hela
issäsongen. Allting klaffade perfekt och jag
kände mig för en gångs skull riktigt åk-
sugen på is trots att denna tävlingsform inte
hör till mina starkaste sidor. Men så är det
i regel när man ska köra på Stadion. Även
frånsett det festliga förspelet blir man på
något sätt upplivad så fort man åker ut på
stadionisen eller kolstybben, när man ser folk-
massorna på läktarna och känner spänningen
inför ett avgörande lopp. Man tvingas att
ge sitt bästa och den lilla nervositet som
gör sig märkbar vid sådana tillfällen bidrar
bara till att skärpa sinnen och reaktions-
förmågan.
På Stadion blev jag vid flera tillfällen
själv förvånad över hur snabbt jag kom i
väg 1 starterna. Jag har faktiskt inte tränat
in någon speciell teknik — det bara kändes
som om maskinen självmant stuckit i väg
vid det exakt rätta ögonblicket. Utan att
riktigt veta hur det gick till lyckades jag
också få ett par verkliga »smackstarter> när
jag mötte mina svåraste konkurrenter, Thord
Larsson och Gurra Berglind. Maskinen reste
sig en aning vid starten och jag åkte på bara
bakhjulet ända fram till första kurvan. På
så sätt kan man få en fruktansvärd accelera-
tion, men faran är att cykeln reser sig för
mycket. Denna gång lyfte framhjulet dock
endast så mycket att framhjulsnabbarna
knappt snuddade isen och då gick det undan.
Att komma först i starten var emellertid ’
den enda chansen för mig att ta full poäng
i seriefinalen. Jag visste att både Thordan
och Gurra Berglind var snabbare än jag och
därför fick jag sätta allt på ett kort i star-
ten och sedan se till att inte bli omkörd,
Mest spännande var det när Thordan 1 fyra
vary hängde i bakhjulet på mig och lurpas-
’sade på minsta lilla glugg att smita förbi.
Jag lyckades hålla innerkanten stängd och
hade samtidigt alla sinnen på helspänn för
att kunna avvärja eventuella attacker från
ytterkant. Gurra Berglind var vid ett till-
fälle nästan jämsides med mig i en kurva
och allt syntes vara upplagt för en »röva-
rey på utsidan, men jag upptäckte faran i
tid och drev ut en aning varpå Gurra blev
tvungen att slå av på farten så mycket att
jag hann före i mål.
Förutsättningen för perfekta starter och
taktikkörningar på is är dock att man har
perfekt nabbade däck och att man, är or-
dentligt inkörd på maskinen. Däcken är den
allra viktigaste detaljen och samtidigt det
svåraste problemet på en isracer. I början
av säsongen hade jag otur med både nabb-
ningen och själva maskinen, men till isfina-
len hade jag fått tag i ett par verkliga ka-
lasdäck som höll för både balkfjulkåkning
i starten och hård kurvtagning.
e
TRYCKKONST MED KAMERAN...
Forts. från sid. 22.
skriptet kommer fram färdigt ur denna form
till rader utslutad typsats. En typ gjutes i taget,
med en hastighet av mellan 100 till 180 pr
minut, beroende av stilsort och grad.
Vid Rotofoto »gjuter» sättaren inte i stilmetall,
utan i ljus. Den matrisram med metallmatriser,
som ’ används vid gjutning i stilmetall, är här
utbytt mot en matrisram som innehåller ett foto-
grafiskt negativ omfattande samtliga typer. Ge-
nom detta passerar en ljusstråle, vilken formar
en positiv bild av de typer som texten om-
fattar. Vid gjutning i stilmetall samlas de en-
skilda typerna ihop till rader och spalter, vid
Rotofoto fotograferas typerna på en 35 mm
normalfilm, med en hastighet av 120 per minut.
Detta sker i starkt förminskat format, så att
varje rad får plats på filmens bredd. Därefter
framkallas filmen och omvänds på kemisk väg,
så att den framstår i form av ett negativ.
Nästa tempo i arbetet är korrekturavdragning-
turpress, Vid Rotofoto är det avdragsprojektorn
som är ersättaren till korrekturpressen, och i
denna, som i stort sett arbetar som en försto-
ringsapparat, framställs fotografiska kopior från
negativfilmen i den grad som önskas, med en
hastighet av 80 rader per minut. Vid mycket
brådskande arbeten kan korrekturläsaren läsa
direkt från den negativa filmen.
Eventuella fel korrigeras av sättaren i vanliga
fall genom att han byter ut de typer som är
felaktiga, eller sätter om hela den rad i vilken
felet finns. Vid Rotofoto gör han en helt ny
sättning av den felaktiga raden eller raderna,
varefter proceduren i radprojektorn upprepas.
Sättaren erhåller då ännu en negativ film, om-
fattande de korrigerade raderna. Han har också
på samma sätt framställt en tredje film om-
fattande rubriker, underrubriker, sidonummer
etc. -
Det sista tempot är ombrytningen, den pro-
en, som vid en normal sats sker i en korrek-
cedur i vilken textspalter, rubriker ( d., sam-
manfogas till sidor av fastställd storlek. Här-
vid används projektorn. Denna apparat, som
med all säkerhet är den mest geniala i hela
systemet består av fem rörliga kassetter för
projektion, tre för text, korrigeringar och ru-
briker, samt två övriga som användes för fil-
mer med ytterligare ändringar o. d. Ombryt-
ningsprojektorn har också en filmkassett för det
oexponerade filmmaterial, på vilket de nega-
tiva texterna skall projiceras och är vidare
försedd med en visirskiva mot vilken textbilden
kan projiceras före exponeringen. Från den
negativa textfilmen är det möjligt att fram-
ställa alla tänkbara grader mellan 5 och 14
punkter. Sättaren för nu en spak så att ru-
brikfilmen kommer i läget för visirskivan, och
efter kontroll, för han spaken så att filmen
kommer i projektionsläget och exponerar med
hjälp av exponeringsspaken.
Den först satta textfilmen är i nästa kassett,
och sättaren upprepar nu exakt samma proce-
dur som tidigare. Exponeringen sker automa-
tiskt så länge sättaren önskar med en hastighet
av mellan 12 till 20 rader per minut. Om nu
de första 21 raderna är felfria, medan däremot
den 22 raden är korrigerad, så upphör han med
exponeringen när han kommer till denna och
för fram kassetten med korrigeringarna först i
läge för visirskivan, och därefter i projektions-
läge. När den korrigerade raden är exponerad,
fortsätter han med att exponera den 23:e raden
och så vidare. När alla rubriker, texter, sido-
nummer etc. blivit exponerade, återstår endast
framkallningen, varefter resultatet blir en po-
sitiv text på film, helt färdig för användning
vid offset- eller djuptrycksreproduktion.
Hur utvecklingen i framtiden kommer att ge-
stalta sig på det fotografiska sättningsområdet
är svårt att säga. Men i och med att offset och
djuptryck vinner allt större mark, så är det
nog bara en tidsfråga när fotosättmaskinen blir
en vanlig företeelse inom tryckeriindustrin.
TEKNIKENS VÄRLD 5/51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
