Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Återkommen alltså » sade han. »Och du tror, att
jag åter skall upptaga dig i mitt hus och i mitt hjärta,
Hans?»
»O, fader, så mycke begär jag ej af dig», svarade
Hans, »låt mig blott för öka att åter vinna din
faderliga kärlek och öfvertyga dig om att jag återvändt
ångerfull och bättrad!»
Fadern rynkade lät pannan, dock utan att genast
svara, men modern sade
»Ack, vill du då vara hårdare och strängare än
den förlorade sonens fader, om hvilken det står
skrifvet i bibeln? Du kan e stöta bort honom, vårt enda
barn, som ångerfull åte vänder hem och vid dina
fötter beder dig om förlåtelse!»
Ännu dröjde den stränge fadern; men slutligen
räckte han sonen handen.
»Stå upp!» sade han mildare än förut. »Om du
verkligen känner ånger och lofvat dig själf bättring,
så skall du åter vara min son. Stanna alltså kvar,
— än en gång vilja vi försöka tillsammans!»
Hans ropade högt af glädje och förde sin faders
hand till sina läppar, i det han betäckte den med
kyssar. Modern grät stilla glädjetårar; äfven fadern
kunde ej dölja sin rörelse.
»Låtom oss ej fröjdas för tidigt!» sade han likväl
med varnande röst. »Hans måste först gifva mig bevis
på sin bättring, innan jag åter helt och hållet kan
vara en far för honom.»
»Jag skall gifva dig det, pappa», återtog Hans;
och hans mor tillade med tillförsikt: »Ja visst, pappa,
ja visst, det skall han! Jag ser det på hela hans
väsen och på hans öppna, ärliga ögon, med hvilka
han aldrig förr blickat så som i dag!» — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
