Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Salongen är hållen i samma stil som sängkammaren,
men möblerna äro svarvade på ett sällsamt sätt och träet
har ihåliga beslag och rådjursfötter. Två rikt skulpterade
vackra blomstergirlander slingra sig tvärs över speglarna
och nedhänga längs dem i festoner. På konsoler stå vackra
krukor av kinesiskt porslin. Möblernas färg är
ponceaurött och vitt. Min farmor var en stolt och pikant brunett,
av valet av hennes färger kan man gissa sig till hennes hy.
I salongen fann jag ett skrivbord, vars figurer förr mycket
sysselsatte mina blickar; det är inlagt med plåtar av
ciselerat silver och är en present från en Lomellini i Genua.
Varje sida av bordet visar de olika årstidernas
sysselsättningar, personerna äro i upphöjt arbete, och på varje plåt
finnas hundratals figurer. Jag förblev alldeles allena i två
timmar, medan jag genomgick mina minnen i den helgedom,
där en av de för snille och skönhet mest firade kvinnorna vid
Ludvig XV:s hov utandats sin sista suck.
Du vet, att man en vacker dag 1816 plötsligt skilde mig
från henne. — »Säg farväl åt din farmor», sade min mor.
Jag fann prinsessan ingalunda överraskad av min avresa,
men skenbart likgiltig. Hon tog emot mig som vanligt. —
»Du skall till kloster, min juvel», sade hon, »du skall där
träffa din faster, en utmärkt kvinna. Jag skall sörja för,
att du inte offras, du skall bli oberoende och till och med
kunna gifta dig med den, du vill.» — Sex månader därefter
dog hon; hon hade anförtrott sitt testamente åt den
trognaste av sina gamla vänner, åt prins Talleyrand, som då
han gjorde mademoiselle de Chargeboeuf ett besök, passade
på tillfället att genom henne låta mig veta, att min farmor
förbjöd mig avlägga klosterlöftet. Jag hoppas en dag
förr eller senare träffa prinsen, och då skall han utan tvivel
säga mig mera. Om jag sålunda, min kära hind, icke
funnit någon, som tog emot mig, har jag i alla fall tröstat mig
med den kära prinsessans skugga och berett mig tillfälle att
uppfylla en av våra överenskommelser, som är, kom ihåg
det, att inviga varandra i de minsta enskildheter i vår
ställning och vårt liv. Det är så ljuft att veta, var och hur
den varelse lever, som är oss kär! Tala noga om för mig de
minsta saker, som omge dig, med ett ord allt, ända till
solnedgångens effekter mellan de stora träden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
