Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
IV.
Densamma till densamma.
15 december.
Klockan två i går gjorde jag en promenad i vagn i Champs "
Elysées och Boulogneskogen. Det var en av dessa vackra
höstdagar, som vi så mycket beundrade vid Loires
stränder. Jag har således slutligen sett Paris! Anblicken av
Place Louis XV är verkligen vacker, men vacker på det sätt
som människorna skapa. Jag var väl klädd, melankolisk,
men hade ändå lust att skratta; mitt ansikte var lugnt
under en förtjusande hatt och jag satt med korslagda
armar. Jag vann inte det minsta småleende, jag fick
inte en enda stackars liten karl att häpen stanna, ingen vände
sig om för att se efter mig, och ändå gick vagnen med en mot
min lugna hållning svarande långsamhet. Jag misstar mig,
en charmant hertig, som red förbi, vände plötsligt om sin
häst. Den man, som på detta sätt inför allmänheten
räddade min fåfänga, var min fader, vars stolthet, sade han,
smickrats på ett angenämt sätt. Jag mötte min mor,
som med fingerspetsen sände mig en liten hälsning, som
liknade en kyss. Miss Griffith, som inte misstror någon,
såg sig om åt höger och vänster. Enligt min åsikt bör en
ung person alltid veta, vad hon kastar sina blickar på.
Jag var också ursinnig. En man granskade med djupt
allvar min vagn utan att fästa någon uppmärksamhet
vid mig. Denne smickrare var sannolikt vagnmakare. Jag
bedrog mig, i det jag överskattade mina krafter: skönheten,
denna sällsynta företrädesrätt, som Gud ensam förlänar,
är sålunda vanligare i Paris, än jag trodde. Tillgjorda
koketter ha artigt hälsats. Purpurröda i ansiktet ha
männen sagt: »Se där är hon!» Min mor har beundrats
alldeles ofantligt. Den gåtan måste jag söka tyda. Karlarna,
kära du, ha i allmänhet förefallit mig mycket fula. De, som
se bra ut, likna oss i våra dåliga sidor. Jag vet inte vilken
elak genius uppfunnit deras dräkt: den vittnar om en
överväldigande tafatthet, då man jämför den med de föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
