- Project Runeberg -  Två unga hustrurs memoarer /
41

(1915) [MARC] [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

i spanska. — »Ni vill», sade jag, >att jag skall gifta mig i
Spanien.» I stället för svar hedrade han mig med en listig
blick. Redan tycker han om att retas med mig vid
frukosten, han studerar mig, och jag låtsas om intet; jag har
också grymt mystifierat honom både som far och
ambassadör in petto. Tog han kanske inte mig för en fjolla?
Han frågade mig vad jag tänkte om en viss ung man och
om några fröknar, med vilka jag sammanträffat i flera
familjer. Jag svarade honom med den enfaldigaste
utläggning om färgen på håret, den olika växten, de unga
personernas utseende. Min far syntes ha erfarit en
missräkning över att finna mig så dum och klandrade sig i sitt
inre därför att han frågat mig. — »Jag säger emellertid»,
tillade jag, »inte vad jag verkligen tänker, min far; min mor
har nyligen väckt min fruktan för att bära mig opassande
åt, då jag omtalar mina intryck.» — »Inom familjen kan
ni utan fruktan förklara er», svarade min mor. — »Nåväl!»
återtog jag, »de unga männen ha hittills synts mig mera
intresserade än intressanta, mera sysselsatta med sig själva
än med oss; i själva verket ha de blott ringa förmåga att
förställa sig: de övergiva genast den fysiognomi, de antagit
för att tala med oss, och inbilla sig tydligen, att vi inte
förstå bruka våra ögon. Mannen, som talar med oss, är
älskaren, mannen, som inte talar med oss, är den äkta mannen.
Vad de unga flickorna angår, så äro de så falska, att det
är omöjligt att komma underfund med deras karaktärer
av annat än huru de dansa; det är endast deras växt och
deras rörelser, som inte ljuga. Jag har i synnerhet blivit
förskräckt över den vackra världens hänsynslöshet. Då
det är fråga om supén, försiggå, naturligtvis
proportionsvis, saker som ge en bild av folkupplopp. Artigheten
döljer högst ofullständigt den allmänna egoismen. Jag
föreställde mig stora världen helt annorlunda. Kvinnorna
i densamma räknas inte för mycket, och detta är måhända
en återstod av Buonapartes läror.» — »Armande gör
förvånande framsteg», sade min mor. —»Tror ni då, min mor,
att jag alltid skall fråga, om fru de Stael är död?» — Min
far smålog och steg upp från bordet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:51:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvaunga/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free