Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
alltid lika, delad, tillåten kärlek ha synts mig tillhöra
det omöjliga. Här i staden ser jag ingen plats för
kärlekens sällhet, för dessa heliga lustvandringar i bokarnas
alléer, i fullmånens sken, då den glittrar på vattnet och
man motstår bönerna. Rik, ung och vacker behöver jag
endast älska, kärleken kan bli mitt liv, min enda
sysselsättning, men under de tre månader, jag gått omkring och
gjort mina besök med otålig nyfikenhet, har jag inte
funnit något bland dessa lysande, giriga, vakna blickar. Ingen
röst har gjort intryck på mig, ingen blick har för mig
upplyst denna värld. Endast musiken har fyllt min själ,
den allena har för mig varit vad vår vänskap är. Jag har
ibland stannat en timme vid mitt fönster om natten och
betraktat trädgården, ropat på händelser, bedit om dem
vid den källa, från vilken de utgå. Jag har stundom åkt
ut och stigit ur på Champs-Elysées, i det jag inbillat mig,
att en man, han som skall väcka min slumrande själ, skulle
komma, följa mig, betrakta mig; men dessa dagar har jag
endast sett konstmakare, bakelseförsäljare, taskspelare,
förbigående, som skyndat till sina göromål, eller älskande,
som flytt undan alla blickar, och jag har känt mig frestad
att hejda dem och säga: Ni som är lyckliga, säg mig,
vad kärleken är? Men jag undertryckte dessa galna
tankar, steg åter i vagnen och föresatte mig att bli gammal
flicka. Kärleken är helt visst ett förkroppsligande, och
vilka omständigheter krävas inte för att detta skall äga rum:
Vi äro inte säkra på att alltid vara överens med oss själva,
huru skall det då vara, när vi äro två? Gud allena kan
lösa det problemet. Jag börjar tro, att jag skall återvända
till klostret. Om jag stannar ute i världen, skall jag göra
saker, som likna dumheter, ty jag kan omöjligt finna mig i
vad jag ser. Allting sårar min finkänslighet, mina
själsvanor eller mina hemliga tankar. Ack! min mor är den
lyckligaste kvinna i världen, hon dyrkas av sin store lille
Canalis. Min ängel, jag gripes av en ohygglig lust att veta
vad som försiggår mellan min mor och denne unge man.
Griffith har, säger hon, haft alla dessa infall, haft lust att
rusa på de kvinnor, som hon såg vara lyckliga; hon har
förtalat, sönderslitit dem. Får man tro henne, består
dygden i att begrava alla dessa vilda begär i hjärtats djup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
