Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6i
nens skarpa vapen. Dolkarna från denna rent moraliska
erfarenhet om sakerna ha vänt sig mot dig! Om jag inte
visste, att du är den renaste och mest änglalika varelse i
världen, skulle jag säga, att dina beräkningar smaka av
urartning. Alltså, min kära vän, ordnar du ditt lantliga
livs intresse, avverkar du regelbundet dina nöjen och
behandlar kärleken, som du behandlar våra skogar! Å! Jag
skulle hellre förgås i mitt hjärtas våldsamma virvlar än
leva efter din kloka och torra aritmetik. Du var liksom jag
den kunnigaste unga flicka, alldenstund vi tänkt mycket
över få saker; men, mitt barn, filosofi utan kärlek eller under
falsk kärlek är det ohyggligaste äktenskapliga skrymteri.
Jag vet inte, om inte tid efter annan den dummaste människa
på jorden skall varsebli vishetens uggla uppflugen på din hög
av rosor, en föga uppfriskande upptäckt, som kan driva den
mest brinnande passion på flykten. Du gör dig till ödet
i stället för att vara dess lekboll. Vi utveckla oss båda två
på ett sällsamt sätt: mycket filosofi och föga kärlek, det är
din åsikt; mycket kärlek och föga filosofi, den är min sak.
Jean Jacques’ Julie, som jag trodde vara en professor,
är bara en student i jämförelse med dig. Kvinnodygd!
har du mätit livet? Ack, jag gäckas med dig, men kanske,
att du har rätt. Du har offrat din ungdom på en dag och
blivit girig i förtid. Din Louis skall utan tvivel bli lycklig.
Om han älskar dig, varpå jag alls inte tvivlar, skall han
aldrig märka, att du i familjens intresse beter dig som
kurti-sanerna i sin förmögenhets intresse; och även de göra helt
visst männen lyckliga, att döma av det galna slöseri, varför
de äro föremål. En klarsynt make skulle sannolikt förbli
betagen i dig, men skulle han inte till slut befria sig från
tacksamhet till en kvinna, som av falskheten gör sig ett
slags moraliskt snörliv, lika nödvändigt för hennes själ som
det andra är för hennes kropp? Men, kära vän, kärleken är
i mina ögon principen för alla dygder, som hänföra, en bild
av gudomligheten! Kärleken kan, liksom alla principer,
icke beräknas, den är oändligheten i vår själ. Har du inte
inför dig själv velat rättfärdiga den ohyggliga ställning,
en flicka intager, som är gift med en man, som hon endast
kan akta? Plikten är din regel och ditt mått; men är inte
att handla av nödvändighet moralen hos ett samhälle av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
