Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
ni smålog mot mig, såsom en ädel flicka, vilken anade mitt
besvikna hjärtas enslighet, upphöjde jag er på tronen;
ni är mitt livs absoluta härskarinna, drottningen över mina
tankar, mitt hjärtas gudomlighet, det ljus, som lyser hos
mig, mina blommors blomma, den lufts balsam, som jag
andas, mitt blods rikedom, den djupa vila, i vilken jag
slumrar. En enda tanke grumlade denna lycka: ni visste
inte, att en obegränsad hängivenhet tillhörde er, att en
trogen, blind slav, en stum tjänare, en skatt, ty allt vad
jag äger har jag endast i förvar till ert förfogande; med
ett ord, ni visste er inte vara i besittning av ett hjärta,
åt vilket ni kunde anförtro allt, hjärtat hos en gammal
släkting, vilken ni kunde be om allt, en far, vars beskydd
ni obetingat kunde fordra, en vän, en bror; alla dessa
känslor saknas omkring er, jag vet det. Jag har överraskat
er ensamhets hemlighet! Min djärvhet har förestavats av
min önskan att för er uppenbara hela vidden av era
besittningar. Tag emot allt, Louise, ni har givit mig det enda
liv, som finnes för mig i världen, ett liv av hängivenhet. Då
ni låter mig påtaga träldomens halsband, utsätter ni er
inte för något; jag skall aldrig begära annat än nöjet att
veta mig tillhöra er. Säg mig inte ens, att ni aldrig skall
älska mig: det måste ju så vara, det vet jag; jag måste älska
på avstånd utan hopp och för mig själv. Jag skulle gärna
vilja veta, om ni mottager mig som tjänare, och jag har
bråkat min hjärna för att finna ett prov, som visar er, att
ni alls inte skänker efter något av er värdighet, då ni låter
mig veta det, ty sedan många dagar är jag er ovetande
till er tjänst. Ni skall fördenskull säga mig det genom att
en afton på italienska operan i handen bära en bukett
bestående av en vit och en röd kamelia, sinnebilden av allt blodet
hos en man, som lyder en tillbedjansvärd renhet. Därmed
skall allt vara sagt: vid varje timme, om tio år liksom i
morgon, skall allt vad ni vill och är möjligt för en man att göra,
också göras, så snart ni begär det av er lycklige tjänare
Felipe Hénarez
P. S. Kära vän, medgiv, att äkta ädlingar kunna älska!
Vilket afrikanskt lejonsprång! Vilken behärskad glöd!
vilken tro! vilken öppenhjärtighet! vilken själsstorhet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
