Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Dagbok 1807—1809 - 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDROTSENS SAMTAL MED KONUNGEN. 79
hafva lofvat sin Gud att ej göra fred, tilläggande: »Jag är ej
den fege Alexander». På föreställning af riksdrotsen om vår
ringa folkmängd och förmögenhet, svarade han argt: »Här
är folk och förmögenhet nog, men här fattas god vilja.» När
han sade detta, slog han handen i bordet och gick sedan af
och an på golfvet, mumlande mellan tänderna. = Krig måste
han vilja, ty sedan han fått veta, att svenskar bemötas illa i
Norge, befalte han Lilljehorn (landshöfdingen) att skicka
några svenskar dit, för att reta och blifva misshandlade.
Hatet till Fersenska huset yttrar han jemnt, och ingen
anledning till manifesterande af ovilja undgår att iakttagas;
man skulle tro meningen vara att genom humiliationer nödga
Axel Fersen att gå ifrån sin plats. Genom riksdrotsens be-
medling undgick han nu, ehuru med svårighet, en kontrastig-
nerad skrapa, som förvandlades i ett handbref »på nådigste
befallning» af Gyllenborg. Det fel, som skulle honom före-
hållas, bestod i att hafva hemstält till ompröfvande ett förslag
till ändring i änkedrottningens rum på hennes begäran, då
likväl allt hvad som angår Stockholms slott hörer till ståt-
hållarens och icke till riksmarskalkens ämbetsomsorg. Detta
misstag, att hafva inlåtit sig i hvad som honom ej tillkom,
ådrog honom ofvannämnda onådsprof, jemte de oblidaste ut-
tryck af ovilja, muntligen yttrad till riksdrotsen. Detta hat
till Fersiska huset härrör helt säkert först af fruktan för gref-
vinnan Piper, som kungen anser för en riktig djefvul, och
sedan förmodligen af någon falsk polisrapport, ty falsk måste
den hafva varit, emedan man ej kan vara mera försigtig i
utlåtelser än Fersen och grefvinnan Piper.
Kungen talade nu om den planen, man länge misstänkt
honom hafva, att förvandla all vår handel till passiv, liksom i
Ryssland, och lemna den uti engelsmännens händer. På de
kraftiga föreställningar, riksdrotsen gjorde deremot, svarade
han blott, att det är olyckligt, hvad gamla preventioner äro
svåra att utrota, hvarpå han åter gick fram och tillbaka mum-
lande.
Kungen berättade om en konspiration mot kejsaren i
Ryssland, som genom Konstantin blifvit upptäckt och deri så
SE or Ske, Minnen IV, 372:
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
