Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Dagbok 1807—1809 - 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDROTSEN COQ:CH FEINANSKOMITÉEN. f21
ondt, men han trodde sitt förhållande under de tjugo år, han
beklädt sitt ämbete, vittna för honom i detta afseende.»
Hans beslut var, att i komitéen (om måndag) anse en så
beskaffad befallning ej kunna verka på den frihet i utlåtande
med dermed likväl förknippadt ansvar, som kungen i dess
instruktion densamma tillagt. Men i går afton kom Zi-
bet från Haga, skickad från kungen till riksdrotsen, med ett
koncept till ett bref, som i dag skulle uppläsas i komitéen, af
innehåll: att kungen egdé anledning tro, det herrar komiterade
sysselsatt sig med att vilja inkomma med hemställningar om
indragningar i anseende till allmänna behofven, men att så-
dant icke var ändamålet med komitéens inrättande. Den egde
att uppgifva tillgångar och icke afmåla nöden. Slutligen egde
komitéen, med åsidosättande af alla föreställningar, att vid hår-
daste ansvar uppgifva medel att för nästa års fälttåg under-
hålla en armé af 100,000 man. Detta var hufvudsakliga inne-
hållet, men uttrycken voro skarpare än jag minnes, och gjorde
brefvet till en riktig skrapa. Af aktning för riksdrotsen och
hans ämbete, hette det, hade kungen velat prevenera honom
derom förut, med förbud att omnämna det för någon. I dag
upplästes detta bref i komitéen; den tillämnade adressen förföll
derigenom, men den förblef likväl i protokollet, der hindret
för dess expedierande äfven intogs.
Det återstod nu för komitén att utvisa ressurser för de
pressanta behofven och för nästa års fälttåg. Riksdrotsen ytt-
rade sig om omöjligheten för landet att underhålla en så stor
armé som den ifrågastälda, om landets egna behof, som för
det närvarande medgåfve ringa uppoffringar, om lagarnas och
konstitutionens helgd o. s. v. Allas ögon voro fästade på
Tollen, och dessa ögon brunno icke af välvilja, — då till allas
förundran han ej allenast instämmer i hvad riksdrotsen yttrat,
utan äfven med hög röst gjorde tillägg i starka uttryck. »Jag
har förr aldrig sett svart, sade han, men nu finner jag inga
ressurser. Det soutenerar jag, om än i ögonblicket mitt huf-
vud skulle springa på stupstocken. Om man än ryckte brö-
det från åkerbrukarens mun och slagtade hans dragare, så
vunnes derigenom ingen hufvudsaklig hjelp; och hvad skulle
väl blifva följden af ett sådant sätt att föra krig? Och hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
