Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Dagbok 1807—1809 - 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIGEN AN PLlENNE. RE VOL UTIONSHÖRSLAG 50
ning att genast resa till Stockholm och straxt derefter lemna
Sverige. Någon orsak till denna onåd uppgafs icke; sjelf
kunde han ej veta något annat som vållat det, än att han
middagen förut, sittande bredvid kungen, tagit upp och nyttjat
sin tandpetare, hvaraf kungen genast syntes uppbragt. Den
stackars mannen är i stort förlägenhet, ty det finnes i Europa
ingen punkt, der han kan sätta sin fot, utom Sverige, ty på
hela kontinenten är han fridlös för sin befattning i Pommern
med uppsättande af franska regementet under Ludvig X VIII:s
fanor, hvartill kungen förmådde honom, och som dessutom
kostade honom det lilla han egde. I England har hans hustru,
som der vistas, gjort stora skulder, för hvilka han enligt lan-
dets lagar komme att bli insatt, om han vågade sig dit. Få-
fängt hafva ända hittills alla försök aflupit att få kungen till
blidhet emot honom. Fersen, i hvars hus han vistas, har gjort
sitt omöjliga för att få kungen att yttra, hvaruti den arme
fransosen förbrutit sig. Kungen svarade blott, att han gjort
intet ondt, men att han skulle resa och att han kunde fara
till England. »Men der blir han genast arresterad», invände
Fersen. — »Åh ja sade kungen, han kan ju så gerna sitta
i arrest der som hos er syster» (grefvinnan Piper). ”
Min farbror, Claes Wachtmeister, infann sig i dag, skickad
från öfverste Skjöldebrand (med hvilken han, men ej riks-
drotsen är personligt bekant) hos riksdrotsen i ungefär samma
ärende som Wrangel, hvarom Skjöldebrand gjort honom för-
troende med anmodan att tala vid sin bror. Riksdrotsen, för-
undrad att Skjöldebrand nyttjade till sin förtrogne i ett så
halsbrytande ärende en så litet tystlåten person som Claes
Wachtmeister, hvilket ej ingaf riksdrotsen högt begrepp om
den andres försigtighet, svarade, att hans pligt vore att på
allt sätt söka afhålla kungen från åtgärder skadliga för riket,
att han med all frimodighet utöfvade denna skyldighet, men
att han som lagens högste tolk icke kunde deltaga i ett re-
volutionärt steg. :
Angående brännandet af Kumlinge, Såttungarna m. m.
äro detaljer inlupna, hvaraf håren resa sig på hufvudet; likväl
« Senare tillägg: Revolutionen hjelpte Pienne ur sin förlägenhet. Efter
Napoleons fall for han hem, Bär nu titel af duc d’Aumont.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
