- Project Runeberg -  Anteckningar och minnen / I /
208

(1889) [MARC] [MARC] Author: Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208 DAGBOK 1809.

sig, utan att dertill begära ständernas samtycke. Då således
å ena sidan detta steg af honom tydligen är lagligt, samt å
andra sidan adeln ej har hvarken de två andra ståndens eller
den militäriska styrkans aktiva deltagande att påräkna, tyckes
den åsyftade utgången af motionen ej böra vinnas.

Men deremot hade de, som äro tillgifna denna plan, ett
medel att tillgå, hvarigenom, med bibehållande af laglig form
och utan kränkande af grundlagen, de kunde sätta ständerna
till mästare af statens öde. Det bestode helt enkelt deruti,
att genast efter uppläsandet af kungens abdikation lemna bi-
fall dertill, med utropande af hans son till kung enligt arfför-
eningen och utnämna af ständernas medlemmar en förmyn-
dareregering, deruti hvarken hertigen eller drottningen efter
någon grundlag hade rätt att deltaga. Riksens ständer skulle
då oemotsägligen hafva alldeles fria händer i alla sina företag.
Lyckligtvis har denna idé ej fallit någon in; men hertigen var
sjelf nära att gå ständerna häruti till mötes, som vi nu skola
FIASES

I eftermiddag kom Klingspor till riksdrotsen, skickad från
hertigen, som genom honom förklarade att han på sitt sam-
vete ej kunde tillåta kronprinsens uteslutande. Detta var sä-
kert en följd af excellensen Ruuths och Jakob De la Gardies
intriger, hvilka verkat äfven på Adlercreutz och Klingspor,
så att de, i synnerhet den senare, nu åter voro vacklande.
Riksdrotsen blef högeligen uppbragt öfver detta drag af svag-
het, helst då denna fråga var högtidligen och oryggligen i
går afgjord. Han bad hertigen tänka på den anarki, hvartill
han nu var på vägen att gifva anledning, och gjorde honom
en målning på rikets och hans belägenhet, sedan kronprinsens
arfsrätt blifvit förklarad gällande. Slutligen tog riksdrotsen
sina kryckor och beredde sig att låta föra sig upp till herti-
gen, som syntes vilja blifva fast i sitt sista beslut. Men efter
en stunds förlopp återkom Klingspor med tillkännagifvande,
att hertigen funnit riksdrotsens skäl goda, och att kronprinsens
uteslutande var ett nödvändigt ondt, som ej kunde undvikas.
Och sannerligen är det oundvikligt; hvad skulle det blifva af
oss med den gamle Karl och ett nio års barn till tronföljare!
Här var mindre fråga om en kronprins, än om en med-regent.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:52:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twhgminnen/1/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free