Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Dagbok 1807—1809 - 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Faa Re DAGBOK 1809.
finna honom vacklande, förmärkte tvärtom att han var upp-
retad af tilltagsenheten i detta steg och beståndande i att ej
gifva efter, hvilket han ämnade förkunna landtmarskalken och
talmännen, som i det ändamålet voro uppkallade, jemte flera
af hvart stånd. Riksdrotsen styrkte honom, varnade honom för
att hota med en skymt af våldsamhet, men rådde att högtidligen
förklara, att ett af två skulle ske: antingen att han vore kung
efter arfföreningen och med rätt att pröfva de ändringar, stän-
derna föreslå i grundlagarna, eller ock att han droge sig till-
baka och blefve för sina öfriga få lefnadsdagar enskild man, ur
hvilken ställning ingen makt på jorden kunde tvinga honom
att gå. Detta kunde hertigen med så mycket mera säkerhet
förklara, som nu mera ingen fråga kunde uppstå om kron-
prinsens bibehållande, sedan Napoleon bestämdt yttrat sig
deremot, hvilket Rosen säges hafva fört med sig. — Silfver-
skölds, Adelsvärds och Mackleans hemliga plan var att införa
en republikansk konstitution med en president i spetsen för
styrelsen; dock skulle hertigen nu få kunglig värdighet, som
för hans lifstid skulle bibehållas. De skola hafva utlåtit sig
häröfver ganska öppet för hertigen vid ett företräde, de härom-
dagen hade hos honom.
Hertigen lät inkalla de närvarande riksdagsmännen och
antydde dem att lemna uppmärksamhet åt hvad hofkansleren
hade att meddela dem. Lagerbjelke uppgjorde då en omständlig
målning af vår belägenhet i anseende till utländska makter,
hvarutaf förnämligast fanns, att Napoleon vid Erfurt lofvat åt
Ryssland fri disposition af allt hvad det kunde inkräkta af
Sverige; att franska kejsaren i sakernas nuvarande och för
honom kinkiga ställning, då han ej vågade stöta sig med
Alexander, ej kunde bryta sitt löfte, men lofvade att hjelpa
oss, blott vi nu sjelfva kunde på hvad vilkor som helst skaffa
oss fred med Ryssland; att detta lands regering ej otydligt
visat sig böjd att göra gällande de af Napoleon gifna löften
och förklarat sig ej kunna inlåta sig i afhandling hvarken om
stillestånd eller fred, förrän här funnes en laglig regent; att
Napoleon gerna såge hertigen på svenska tronen, men förbe-
hölle sig att hvarken kung Gustaf Adolf eller hans son någonsin
skulle komma i fråga att bestiga den; att han för öfrigt öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
