Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Efter revolutionen. 1809—1812 - Tvänne tronföljare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 EFTER REVOLUTIONEN T8 0090-1872:
hans förträffliga hufvud och vidsträckta ekonomiska insigter
var förringad af den schism, som hans personliga förhållande
satte bland ledamöterna. Hans mål var att komma till sty-
relsen af ett län, och det lyckades honom 1810, efter lands-
höfding Hiertas afgång från Skaraborgs län. Der gör Adler-
sparre sig en ärestod af en förträfflig ordning och väl tänkta
ekonomiska författningar; men han är i uppenbar strid med
provinsens domare, öfver hvilka han vill råda, och plågas att
finna inom länet en makt, som är oberoende af hans, hvar-
före han redan i början af sin befattning ville till regeringen
inkomma med ett förslag att domaremakten i nedra instansen
skulle ställas under den exekutiva. Man föreställer sig svår-
ligen en mera klart despotisk idé.»
Huru långt Adlersparres misstänksamhet och skuggrädsla
för gustavianska komplotter kunde föra hans anhängare —
vida längre än han sjelf åsyftat — visas af följande anekdot, be-
varad i en anteckning från Trolle-Wachtmeisters senare dagar.
Det gälde den förre tronföljaren, prins Gustaf, hvars tillvaro
revolutionsmännen ansågo såsom det väsentligaste hindret för
betryggandet af sakernas nya ordning, och till hvars förmån
man fruktade stämplingar och komplotter från alla håll. Den
afsatte konungen och hans familj vistades, såsom bekant, ända
till slutet af 1809 på Gripsholm; och derifrån skulle, så befa-
rade revolutionsmännen, försöken till kontrarevolution utgå.
» Till de verksamma bland revolutionens män, berättar
Trolle-Wachtmeister, hörde bröderna Skjöldebrand: Anders,
då general, slutligen grefve och excellens, och Per, då karak-
teriserad expeditionssekreterare, sedermera landshöfding i Ny-
köping, den senare lika häftig, pratsam och fjeskig som den
förre var motsatsen. En dag, under det ryktena om verkliga
eller s. k. kontrarevolutionära sammansvärjningar voro som
bäst i omlopp, träffade jag en af de mest framstående bland
de s. k. 1809 års män, min vän öfverste Schönström, som,
till utseendet trött efter en nyss uthållen strid, säger mig:
Du ma tonart jag I dag halt ct he-testarbete medi Ect
Skjöldebrand. Karlen är alldeles galen: han vill prompt ut
till Gripsholm och strypa pojken. Nu fick jag väl, tillsam-
mans med Anders, honom ifrån företaget; men med en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
