Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Efter revolutionen. 1809—1812 - Tvänne tronföljare - Tronföljarevalet i Örebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ko a EFTER REVOLUTIONEN 1809—1812.
tade föreningen, och icke kunnat glömma att traktaten i Erfurt
genom revolutionen ej gick i verkställighet. Uppträdet d. 20
Juni flyttade riksdagen från Stockholm till en liten stilla stad,
der ingen rörelse kunde ske, och dit alla oliktänkande kommo
med föresats, att i frågan om tronföljarevalet förena sig om
en person, som kunde skydda dem för en pöbelrevolution
och som hade starka armar nog för att afhålla anarkien.
Alla parti-intressen veko för det enskilda, att ej blifva ihjäl-
slagen på öppen gata.»
»Äfven kan Fersens skugga glädja sig åt att hafva med
sin död öppnat vägen till Frankrikes tron åt de Bourboner,
hvilkas sak han var så tillgifven. Den som rätt känner hän-
delserna och de särskilda omständigheterna 1812 och 1813
under franska invasionen i Ryssland samt vid mötena i Abo
och i Trachenberg, vet att Napoleon icke fallit, om ej kron-
prinsen medverkat — och denne kronprins hade ej varit här,
om ej mordet d. 20 Juni inträffat.»
Trolle- Wachtmeister bevistade, såsom redan är nämndåt,
den riksdag, som efter katastrofen d. 20 Juni sammanträdde
i Örebro, hvarest tronföljarevalet skulle ega rum. Utan
förutfattad mening kom han dit, och någon verksammare del
i riksdagens förhandlingar tog han icke. Anmärkningsvärdt
är dock, att han vid riksdagens början icke ansåg omöjligt
att Sveriges räddning kunde ligga i dess blifvande förening
under samma regent som Danmark och Norge. Men regenten
borde enligt hans åsigt i sådant fall visserligen hafva varit
en annan man än Danmarks konung Fredrik VI, som i Örebro
formligen anmälde sig såsom sökande till Sveriges konunga-
tron.
»Jag bekänner, heter det i en anteckning, att min röst
lätt kunnat falla på kungen i Danmark. Föreningen af de
nordiska rikena var ett säkert medel till deras sjelfständighet,
och Kalmar unions återupplifvande skulle vara deras nya
morgon. Man måste Jikväl först hafva gjort sig försäkrad
att kungen i Danmark haft styrka att försaka Holstein, ja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
