- Project Runeberg -  Anteckningar och minnen / I /
272

(1889) [MARC] [MARC] Author: Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Efter revolutionen. 1809—1812 - Tvänne tronföljare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N

i? EFTER REVOLUTIONEN 1809—18 12.

gick att Gustaf Adolf befann sig på en engelsk fregatt i
Sundet). >

»Denna person, byggmästaren, var klok nog att redan
efter första förhöret kunna förstå att saken gälde halsen, och
det var således att befara, att han med det snaraste, hvartill
den instundande natten bäst lämpade sig, skulle emancipera
sig. Mig ålåg af särskilda två konsiderationer, att han ej
skulle undkomma: först emedan det skulle gifvit fart hos bön-
derna till misstydningar, om den ende af de tilltalade, som
var herreman och till på köpet rik, skulle hafva undsluppit,
och sedan emedan denne man var den ende, som velat gifva
en politisk färg åt motståndet. Alltså anmodade jag aktor att
göra påstående mot honom om häktande.>

»Den arme domarens förskräckelse, ja nästan förtviflan,
då detta kom i fråga, var i högsta grad komisk. Han besvor
mig vid hustru och barn att låta detta förehafvande anstå till
morgondagen, då kronobetjeningen och militären hunnit komma.
Han visade den sturska hållningen och de bistra fysionomierna

hos den oss omgifvande talrika massan, hvaribland byggmä-

staren hade tre mågar, inflytelserika förmögna bönder. Jag

blef fast i min föresats. På hvarjehanda sätt aflägsnade RS

cobson ögonblicket att ge resolution på arrestpåstående
under tiden tog han mig med sig in i rummet bredvid
salen, bönfallande om uppskofvet och förespeglande, att vis
begge två bli ihjälslagna om natten. Jag svarade honom bl

att det ej tillkom mig att föreskrifva domaren huru han skulle

besluta. Det finge han göra såsom han kunde ansvara för;
men å min sida tillät jag icke aktor frånträda sitt en gång
väckta påstående. Ändtligen, efter alla försök att få aktor in
i något kryphål, måste arrestresolutionen gifvas. Den afkun-
nades med den ömkligaste och löjligaste kontenans. Nu blef
frågan om verkställighet, som ej var så lätt i saknad af krono-
betjening. Om detta för domstolen främmande ämne ville
Jacobson ej höra talas. Han bad mig och landsfiskalen reda
oss dermed huru vi kunde. Jag, af egen myndighet, konstitu-
erade då rättens yngste nämndeman för tillfället till länsman
och min kusk, en lång handfast karl, till fjerdingsman. Utan
motstånd eller buller fördes byggmästaren ned i tingshäktet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 5 09:26:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twhgminnen/1/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free