Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Efter revolutionen. 1809—1812 - 1812 års politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 EFTER REVOLUTIONEN 1809-1812:
» Detta missnöje är prinsen icke obekant: han yttrade sig
deröfver häromdagen för mig. Hade jag, sade han, velat
agera som en förrädare mot nationen och gått in uti fran-
ska intresset, för hvilket man är så böjd, nog skulle jag för
min person funnit mig väl, under det riket suckade under
en förstörande utländsk inflytelse. Mig skulle ingenting fe-
lats; min makt skulle blifvit oinskränkt; med hot af Napo-
leon skulle jag tystat hvarje uttryck af missnöje. Nu anta-
ger jag nationens sak som min egen, och har intet ögon-
blick osparadt för att bereda sådant som dess intresse fordrar,
strider med oräkneliga svårigheter, uppoffrar min förmögen-
het och blottställer mig för Napoleons dolkar. Då fordrar
jag åminstone, att man icke är otacksam.» — —
Den 21 Oktober 1812.
»Jag erhöll i eftermiddag under ett långt samtal med
kronprinsen upplysning om vårt förhållande med England
och i sammanhang dermed om orsakerna till den ömsom be-
falda, kontramanderade, åter tillrustade och ändtligen instälda
expeditionen. Engelska regeringen ville icke låta föreskrifva
sig vilkor; den ville icke gifva oss Seland och Norge, förrän
prinsen fallit in i Tyskland. Kronprinsen återigen fordrade
Englands biträde och accession till dessa bägge eröfringar,
innan han företog något emot Tyskland. Om i ett sådant
företag tyskarna icke allmänt reste sig, ett hufvudsakligt vil-
kor för en lycklig utgång, så skulle den af 23,000 svenskar
samt ungefär 20,000 konskriberade norrmän och danskar be-
stående arméen retirera till Jutland och vidare, om det fordra-
des, till Seland, utan att vidare äfventyra sig; men om i så-
dan händelse Englands accession till Selands och Norges
förening med Sverige icke vore på förhand erhållen, stode den
icke att vänta utan efter nya företag. Prinsen hade derför
förklarat, att han icke gjorde ett steg, förr än Sveriges fördel
deraf vore garanterad, och att i den oberoende ställning,
deri han och Sverige sig befinna, han icke låter föreskrifva
sig lagar af hvem som helst; samt att slutligen, om icke
England vill sätta honom i stånd att arbeta för dess och
Sveriges gemensamma fördel, ämnade han förblifva stilla.
Negociationerna härom hade upptagit hela sommaren och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
