Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden, regering och riksdag 1814—1817 - Norska frågans lyckliga slut 1814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lo POLITISKA FÖRHÅLLANDEN, REGERING OCH RIKSDAG.
»Tvänne anledningar till missämja med Danmark inträda
innan kort: Pommerns afträdande och vårt deltagande i danska
statsskulden. Måtte icke då någon redan anlagd mina i Norge
springa!»
2En annan händelse kan inträffa, innan Norge är
uppriktigt förenadt med oss: konungens i Danmark död eller
afsättning genom det parti, i spetsen för hvilket prins Kristian
redan länge stått och som detta år i April i sammanhang
med norska händelserna var nära att göra en revolution i
Köpenhamn. Hvad gör Norge, sedan dess forna konung och
älskling uppstigit på Danmarks tron?»
»Grefve Gyllenborg trodde sig finna, som han sade, ett
kryphål i frågan om svenska truppers hållande i landet.
Konungen hade rättighet, anmärkte han, att hafva ett norskt
garde, men dervid vore icke bestämdt att det skulle bestå
blott af norrmän. Man skulle, tyckte han, kunna begagna sig
af denna händelsevis eller med afsigt tillkomna ofullständighet
samt dessutom göra detta garde så manstarkt som man
behagade. Jag önskar lycka åt detta advokatknep.» — —
Karl Johans återkomst till Stockholm (d. 5 Dec. 1814)
och samtal med de hemvända kommissarierna stämde dock
äfven Trolle-Wachtmeister blidare mot hvad som timat i Norge.
Hans anteckningar från slutet af år 1814 gå i en helt annan
tonart samt röja en uppriktig tillfredsställelse och tacksamhet.
Det visade sig genom kommissariernas berättelser, säger han,
»att föreningen endast kunnat genomdrifvas på det sätt som
skedde;» med tillfredsställelse har han äfven antecknat, att
hans egen uppfattning rörande konventionen i Moss visat sig
riktig. Äfven det missnöje med utrymmandet af de norska
vore — att den unge vice konungen toge i Norge något intryck af hvad som
omgåfve honom, skulle jag anse hans långvariga vistande i Norge likaså nyttigt,
som statsråden anse det skadligt. I det behof vi, för vår räddning, äro af en
allvarsam, stadgad och sparsam regent, som med en Karl XI:s jernhand qväfver
den oss förstörande lättsinnigheten och upplifvar redbarheten hos nationen, bör
det icke vara oss emot, att tronarfvingen danas och får sin moraliska riktning
bland ett folk, visserligen icke bildadt, men enkelt, måttligt och ända till
ytterlighet skildt från den förstörande flärd, som bemästrat sig oss.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
