Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden, regering och riksdag 1814—1817 - Klagomål öfver lyxen och flärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSNÖJET VID RIKSDAGEN /Sis-
41
under Karl Johans regering alltid betraktad såsom ett hotande
spöke, började vid denna riksdag höja sitt hufvud.
Till denna opposition hörde naturligtvis icke
Trolle-Wachtmeister, som icke deltog i riksdagsförhandlingarna. Men det
kan icke nekas, att hans dagboksanteckningar från denna
riksdag bära spår af den antydda misstämningen, samt att
han ansåg styrelsen ej vara utan skuld — om ej till det
betryck, hvaröfver landet klagade, så åtminstone till att ingen
åtgärd vidtagits för dess afhjelpande. Sin mening om
oppositionen vid 1815 års riksdag har han uttryckt i följande
dagboksanteckning (d. 5 Maj 1815): »Den s. k. oppositionen inom
adeln är endast nödens allmänna, starka uttryck och känslan
af nödvändigheten för ständerna att under regeringens envisa
tystnad och overksamhet sjelfva tala och handla.»
Öfver förhandlingarna vid riksdagen, särskildt på
riddarhuset, förde Trolle-Wachtmeister utförliga anteckningar, af
hvilka här nedan meddelas kortare utdrag. Jemte en öfversigt
af riksdagens förlopp innehålla de åtskilliga bidrag till dess inre
historia. Innan dessa utdrag meddelas, bör dock här, med
ledning af samma dagboksanteckningar, angifvas den allmänna
socialt-politiska synpunkt, ur hvilken dagens fråga bedömdes
af deras författare, och antydas hans åsigt om de egentliga
orsakerna till det allmänna obeståndet.
I likhet med många af dem som under riksdagen
räknades till »oppositionen», framhåller Trolle-Wachtmeister
esomoftast såsom väsentliga anledningar till det ekonomiska
betrycket den öfverhandtagande lyxen, fåfängan och flärden;
och han yttrar sig ej sällan med stor kritisk skärpa om
det dåliga föredöme, som gafs inom samhällets högsta
kretsar. Ej mindre kritisk var han mot den flärd i frågan om
titlar, ordnar och rangförhållanden, som, i stället för att
minskas under det nya statsskicket och under den förre
republikanske krigarens ledning, syntes honom på ett oroande
sätt tilltaga. *
4 Följande roliga ordenshistoria må ur dagboken i detta sammanhang anföras.
»Kyss efter kronprinsens ankomst till Sverige underlät han sällan, då han såg
någon prydd med militärorden, att fråga, vid hvilket tillfälle dekorationen erhållits,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
