Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden, regering och riksdag 1814—1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGERINGENS LED ÅMOT EE OCH GREFVE SCHWERIN.
55
ledde sig endast från en mängd spekulationsköp af fast
egendom, samt att den så kallade penningenöden endast drabbade
de personer, som inlåtit sig uti sådana företag, och att de
väl förtjenade det öde, som öfvergick dem. Nu skryta de
herrarna, styrelsens herrar nämligen, att de hade långt förut
insett nöden och tillstyrkt riksdagen för att få den afhulpen,
hvartill de lemnat hela omsorgen åt ständerna, uti hvilkas
åtgärder de ädelmodigt icke ville inblanda sig, för att ej genera
nationens fullmäktige med något inflytande från regeringen.
Sådana ursäkter äro ömkliga, och om Wirsén, som Rosenblad
uppgaf, framställt dem, skadar han sig, emedan ingen finnes
som icke känner, att han ej talar de bonne foi!>
D. 6 Juli.
»Grefve Schwerin har i går besvarat Wirséns anförande
på ett sätt, hvaruti han alldeles öfverträffade sig. Jag hörde
den yttersta beundran uttryckt äfven af regeringens ledamöter
och bland dem af Wirsén sjelf. Ingen finnes, som gör
honom namnet stridigt att vara vår förste talare. Jag längtar
att få läsa hans yttrande, som jag genom mitt vistande på
landet förlorade att höra.* Wirsén uti sitt tal yttrade, att
man borde snarare vara tack skyldig än klandra den
statsman, som grundlagt nederlagsystemet m. m. Det fanns ingen
som icke lämpade detta på kronprinsen, och ur denna
mening besvarar grefve Schwerin denna förebråelse. Till allas
förundran upplyste sedan Wirsén att han menat Järta, som
ingen menniska drömt om, och om hvilken icke fråga varit
under hela striden.»**
»Kronprinsen är ond på riksdagen, för att det icke går
der just som han vill. Han skulle varit med endast under en
enda dag af riksdagarna 1789 eller 1800 eller t. o. m. 1809
— han hade då fått röna något helt annat än det alldeles
obetydliga gräl, man nu vill kalla opposition ... I synnerhet
äro adeln och särskilda utskottet föremål för hans ovilja.»
»Det är naturligt att i frågor, som röra åkerbruket,
landets modernäring, adelns medlemmar skola vara de verksam-
* R. o. Ad. prot. V: 1S2 — 212.
** Wirséns svar på Schwerins anförande finnes infördt i prot. V: 211,
Wetterstedts V: 218.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
