Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden, regering och riksdag 1814—1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
décharcefråcan få riddarhuset.
61
»Likväl förestod om eftermiddagen en ny strid i samma
ämne. Baron Stael uppstod och förklarade att han ansåg sig
icke behöfva något stöd af ett konstitutionsutskotts mening
för att klandra och inför ståndet anklaga ledamöter af
statsrådet. Detta gjorde han nu, och — då han efter 29 §
riksdagsordningen skulle uppgifva personer — nämnde han
statssekreterarna grefve Mörner och baron "Wirsén. Han påstod, att
intet mera bevis behöfdes emot dem, än blotta tillvarelsen af
särskilda utskottet, hvars betänkande, äfvensom grefve
Schwe-rins, han i öfrigt åberopade.* Nu blef man återigen häftig.
Baron Stael, särdeles olycklig talare, trasslade bort sina ord och
meningar. Några antagonister, det vill säga regeringens
försvarare, som förut icke låtit höra sig och bland dem amiral
Cederström, begagnade sig af hans dåliga utförssätt för att
göra honom till mål för åtlöje. Grefve Schwerin hjelpte
honom, men hans motion, såsom egande sammanhang med
förmiddagssaken, blef hvilande i afbidan pä
konstitutions-utskot-tets yttrande öfver landtmarskalkens vägran af proposition.»
D. 21 Juli.
»Konstitutionsutskottets svar angående den vägrade
propositionen innebar, som man förväntade, ett gillande för
landtmarskalken. Frågan om utskottet förhållit sig rätt i
tillstyrkandet angående statsrådet, samt baron Staël’s särskilda motion
gåfvo några ögonblicks sysselsättning åt riddarhuset.**
Slutligen yttrade baron Stael med en skämtande vändning åt
uttrycken, att det var alldeles förgäfves man vidare uppehöll
sig vid denna sak, emedan tvisten var emellan ståndet och
konstitutionsutskottet, och som öfver dem icke var någon
domare, kunde man deruti icke komma till slut, och derföre
tyckte han det bästa vore att låta saken hvila. Derpå följde
* Detta yttrande har icke influtit i det tryckta protokollet, enligt hvilket
dessutom frih. Stael von Holsteins tillkännagifvande, att han ernade göra
anmärkning mot Wirsén och Mörner, egde rum under förmiddagsplenum d. 17
Juli (prot. s. 732). Debatten på e. m. i samma ämne läses i protokollet s.
795—Sio.
** Eih. t. Rst. prot. V: 20 22—30, d. 19 Juli. I det tryckta protokollet
öfver plena på riddarhuset d. 20 och 21 Juli, då dessa utskottsbetänkanden
föredrogos, upptages icke det i texten omförmälda yttrandet af frih. Stael v.
Holstein. (Prot. V: 888—902, 995.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
