Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckfrihets- och högmål 1815—1817 - Pamflettkriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PA MFL E T T KRIG ET.
Länge syntes Grewesmöhlen oåtkomlig för lagen. I en
störtflod af anonyma pamfletter, riktade mot smädeskrifvaren
af en mängd yngre litteratörer, sökte dessa slå honom med
hans egna vapen. Afsigten var, enligt Trolle-AVachtmeister,
dels att betaga allmänheten dess fruktan för Grewesmöhlens
skandalskrifveri, dels att tvinga kronprinsen att genom något
i ögonen fallande steg visa, att han ej hade någon
gemenskap med smädeskrifvaren. Den anonyma skriften »Läsning
för sällskaperna vid spelhustorget i Mareno», utkommen i
December 1815, innehöll, enligt antecknarens ord, hotelsen att
»använda de yttersta krafter till att förfölja fredsförstöraren,
så länge det skydd, han ännu njuter, fortfar, och så länge
han brukas till ett redskap för att leda allmänna opinionen
och som en spionchef, hvilken rubbar allmänna säkerheten och
förtroendet.»
Det var också dessa Grewesmöhlens anonyma vedersakare,
som omsider väckte vederbörandes uppmärksamhet på
nödvändigheten att göra slut på denna strid; men näpsten vände
sig till en början mot dem sjelfva, i stället för mot tvistens
upphof. Saken företogs till behandling i statsrådet och
medförde vidlyftiga öfverläggningar om tryckfrihetslagens
inskränkning.
I sin dagbok d. 10 Dec. 1815 har Trolle-Wachtmeister
antecknat:
»En af de flera författare, som föra ett oupphörligt krig
med Grewesmöhlen, hade uti en nyligen utkommen broschyr,
föranledd af Grewesmöhlens under riksdagen tagna försvar
för judarna, uppgifvit, att enligt rykte skulle sådana
bankrutter som de här timade hota att inträffa i Göteborg, hvaraf
skulle följa, som orden lydde, att man snart skulle få fira
allmänna kreditens likbegängelse.* Detta uttryck anmäler Järta
i statsrådet och med sin vanliga hetta framställer det såsom
egande sammanhang med en plan att störa allmänna
krediten, riktad emot regeringen. Det behöfdes icke mera för att
sätta prinsen i eld.»
$ H. A. Kullberg, Jude-industrien eller den allmänna kreditens
likbegängelse; svit af riksdagskomedien Förlikningsprojektet. Välment tillegnad
hr öfverdir. Grewesmöhlen och ridd. Påhlman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
