Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckfrihets- och högmål 1815—1817 - Åtgärder mot Grewesmöhlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Å TGÄRD ER MO T GREWESMÖHLEN. I I 3
hetsförfattningen, han trodde sig kunna föreslå en
lagförklaring, som skulle kunna verka på denna sistnämnda grundlag,
och utvidga domarens makt i afseende på smädeskrifvares
behandling. Lika så väl utfördt som detta var, betraktadt såsom
hörande till en ny lagstiftning, lika så orimligt var resultatet:
att deraf lagligen göra en förklaring gällande vid
tillämpningen af de nuvarande lagarna.* Men sådant ingår i Järtas
våldsamma lynne, åt hvilket han nu fullkomligt öfverlemnat sig.»
»Det blef beslutadt, att som Järta tillstyrkte, Högsta
Domstolen skulle häröfver höras. Alltsammans blir säkert afslaget.
Nära tre timmar hade detta stormiga sammanträde räckt.
Kronprinsen, sedan han följt in konungen, återkom till dem,
som jemte mig ännu voro qvar, och utbredde sig vidare,
dock helt saktmodigt (hoc est: icke öfverläst) uti ämnet. I
hvarje ögonblick upprepade han: »ceci vient d’en haut». —
Han är, eller vill synas öfvertygad, att utländska
tillställningar äro med uti tryckfrihetsmissbruken, åsyftande att störa
vårt inre lugn.»
D. 28 December.
»På grund af Wetterstedts framställning i förra statsrådet
skulle ett bref afgå till öfverståthållareämbetet om förbud vid
vite mot utdelning vid boklådsluckor och portar af pamfletter,
ämnade att kringspridas jemte dagblad. Grefve Gyllenborg
hade uppsatt projekt till en sådan skrifvelse och lemnat det
till Wetterstedt, för att i öfversättning justeras för
kronprinsen. I går middag fick grefve Gyllenborg från Wetterstedt
denna öfversättning, rättad med egen hand af prinsen, som i
stället för det utsatta polisvitet 33 rdr 16 sk. infört att straffet
skulle blifva efter författningarna, hvarmed han syftade på ett
par stränga, kroppsstraff stadgande förordningar af Karl XI,
som han uppletat i arkiven och som funnos, efter hans tanka,
tillämpliga hit.»
* Järtas anförande (tryckt i Valda skrifter I: 50 9. f.) gick ut på att
bevisa, att smädeskrifter af den beskaffenhet att de innebure faror för allmänna
säkerheten, borde af publik aktör kunna beifras, utan afseende på om enskild
målsegandes rätt derigenom blifvit kränkt. Vidlyftigt utredde han begreppet
smädeskrift och dess egenskap att vara ett brott mot samhället, mot hvilket
detta egde rätt att skydda sig. Han ansåg att tryckfrihetslagens ordalydelse
med-gåfve en tillämpning i detta syfte.
Trolle-Wachtmeister, Anteckningar. II. S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
