Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckfrihets- och högmål 1815—1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 6 TRYCKFRIHETS- OCH HÖGMÅL iSIJ — ISI7.
c’est donc bien malheureux; dans quel pays vivons-nous! —
Jag genomögnade skrifterna och fann den ena under titel:
»Nyårsgåfva till herr Kullberg m. fl.» bestå utaf några
besvärsskrifter i rättegångarna emellan Grewesmöhlen och hans
motskribenter. Den var aldeles inattaquable. Den andra äfven
nästan så. Den innehöll under namn af »Nyårsbref till baron
Boije» åtskilliga anmärkningar, mindre smädliga än vanligt, å
en nyligen utkommen försvarspamflett af Boije. — Under det
jag bläddrade i dessa häften, utfor prinsen till Wetterstedt som
förra gångerna med mig. Nu ville han hafva censur införd
för alla skrifter under 100 sidor, och derom skulle en
författning med första uppsättas.»
»Då jag började tala om de båda skrifterna, som jag icke
fann farliga, invände både prinsen och Wetterstedt, att deras
utgifvande straxt efter kungörandet af konungens bref till
hofrätten vore ett uppenbart trots, hvilket jag så mycket mindre
kunde finna, som konungens bref icke innehöll någon
föreskrift, som härigenom var bruten, samt Grewesmöhlen slutar
nyårsbrefvet med ett farväl till allmänheten, som han säger
sig nu finna börja ledsna vid både honom och de andra. Jag
blef alldeles förvånad, när Wetterstedt berättade mig om
seqve-stern och utvisade som förevändning till denna åtgärd ett par
parenteser i broschyren af detta innehåll: »om lagen får gälla
och icke maktspråk), hvilket uttryck med liten förändring på
tre eller fyra ställen förekommer. Detta skulle nu hänföras
till det, som tryckfrihetslagen kallar vrängda framställningar
till allmänhetens förvillande, efter som det tydligen skulle syfta
på regeringen.»
»Jag blef alldeles stum öfver en advokatyr, hvilken, om
den än antogs, dock icke kunde föranleda till seqvester. Jag
underrättade mig blott, om denna var gången i verkställighet,
och då jag fick veta, att saken icke mer var att hjelpa, tyckte
jag mig blott se, huru man med berådt mod ville förstöra
sig genom den ena oklokheten efter den andra, och förblef
tyst, under det Hans Kongl. Höghet ännu tre fjerdedels timma
med vanlig häftighet talade öfver detta ämne. Han återkom
till avisutgifvarna, som infört salu-annonserna om dessa
broschyrer i sina dagblad, och ville hafva dem förlustiga sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>