Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckfrihets- och högmål 1815—1817 - Angifvelser mot De la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 i 8 TRYCKFRIHETS- OCH HÖGMåL 1815 — 1817.
»Kronprinsen uppgaf sig dagen förut hafva mottagit bret
vet af De la Gardie, som då berättade, att han icke haft det
mera än en dag. Brefvets något gamla datum gaf mig
misstankar. Jag lät förhöra den personen, af hvilken De la
Gardie uppgaf sig hafva mottagit det — ty det kom under en
annans, professor Sparrmans, adress — och deraf blef det
uppenbart, att De la Gardie behållit det flera dagar hos
sig, innan han dagen före framlemnandet rådfrågade h. exc.
grefve Essen, huru han dermed skulle göra. Denna
omständighet var af ingen egentlig vigt, men uppdagade en
under helig försäkran framförd osanning, som De la Gardie
måste med tårar erkänna. Prinsens utfarter mot honom voro
grufliga.» — —
»Sannolikt har brefvets framlemnande blifvit föranledt af
ett samtal, som kronprinsen hade med grefve Essen en afton
på slottet. Prinsen — jag vet ej af hvad anledning —• sade
sig känna åtskilliga personers fiendtliga tänkesätt mot honom
och den närvarande ställningen, men tillade, att innan kort
skulle alla dessa intriger komma i dagen och medföra de
brottsligas bestraffning. Han deklamerade med häftighet
framför De la Gardie, som var närvarande, antingen till följd af
den misstanke, han redan vid slutet af Örebro riksdag — Gud
vet af hvad sqvaller — började få på honom, eller ock för
det De la Gardies landsmän skåningarna icke voro rena i
prinsens omdöme. Efter detta samtal syntes De la Gardie
orolig och hade om aftonen synbart hviskningar med
drottningen. Förmodligen hade han begärt råd af henne. Dagen
derpå gick han till grefve Essen och, meddelande honom
brefvet, frågade om han borde framlemna det. Essen med sin
vanliga köld förklarade honom att, sedan han icke kastat
brefvet på elden i det ögonblick han erhöll det, måste han
uppvisa det för kronprinsen.»
Genom bemedling af fru Stael, som då vistades i
Stockholm och till hvars »hyrlakej» De la Gardie gjorde sig,
lyckades det honom att ej bli förvisad från kronprinsens hof;
men denne fann, att De la Gardie »avait besoin de changer
d’air. Spanska missionen framställde sig just då, och han blef
dertill utsedd. Prinsen sade honom, att till Tyskland ville han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
