Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckfrihets- och högmål 1815—1817 - Högmålet mot Natt och Dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 T RYCKFRIHETS- OCH HÖGMÅL 1815 — 1817.
om en snart här förestående förändring, hvarvid han är
säker att blifva employerad. Det tyckes af skillnaden i ton
emellan de äldre och senare brefven, att han icke rest ut med
revolutionsprojekter, men att han blifvit initierad i dem i
Tyskland och sannolikt af förre hofmarskalken baron Munck,
hvilken synes hafva bemästrat sig honom.»
Natt och Dags skrift väckte stort uppseende, och de deri
förekommande bittra personliga utfallen mot kronprinsen, som
karakteriserades såsom »eitler Franzose ohne Tugend und
Grösse»,*»Windbeutel» o. s. v., ogillades allmänt.
Trolle-Wachtmeister delade denna stämning och har efterlemnat utförliga
anmärkningar, tjenande till vederläggning af deri
förekommande osanna uppgifter. »Hvem vet, om icke smädeskriften
en dag kan blifva behandlad som en pièce historique?» säger
han; och han ville ej att smädelsen oanmärkt skulle gå till
efterverlden.
Den 6 Mars förekom Natt och Dags sak ånyo i
statsrådet. »Prinsen, som var närvarande», heter det i dagboken,
»yrkade på stämning i laglig ordning. Som causa arresti var
här klar och författaren, om han varit tillstädes, genast trädt
i häkte, så voro vi alla af den tanken, att reklamation gjorde
tillfyllest och medförde mera skyndsamhet och större
säkerhet, helst det icke utan att begå en oformlighet gick an,
sedan stämning en gång var utfärdad, att reklamera och
arrestera personen, förr än den i stämningen förelagda tid var
tilländalupen. Egentligen hade vi afseende på den obehagliga
publiciteten af smädeskriften, som var oskiljaktig från
stämningsproceduren och som vi tyckte att man icke onödigtvis
borde befordra. Snart märkte jag, att det just var denna
publicitet, kronprinsen ville hafva, och att han icke var särdeles
angelägen att få Natt och Dag gripen. Då förföllo alla
betänkligheter; men Engeström stridde dock en lång stuncl med sitt
öfverdrifna nit emot stämningen, som kunde föranleda till den
brottsliges undankommande. Omöjligt kunde han urskilja
bref, hvilket ingen domare skulle antaga som brottsligt. Detta bar general
Sparre fram till Björnstjerna — och i dag (eller i går) slapp Hazelius ur arre-
sten och är förmodligen mera stursk än förut, sedan han sett sig, en 19 års
pojke, ett mål för regeringens maktlösa harm.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
