Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Otium cum dignitate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
o ti u m cum dig ni ta te.
moni emellan det kemiska och det geometriska systemet. I
denna riktning beslöt jag att arbeta efter förmåga. Denna
syftning, så vidt den rörer de bestämda proportionerna och
bekräftelsen af de gamla lagarna samt upptäckande af nya
för dessa fenomener, är för den filosofiske kemisten lika full
af intresse som för den blott praktiske, ty det är från lagarna
för de oorganiska kropparnas sammansättning, som vi skola
leta oss fram till dem, som gälla för de organiska
föreningarna, hvilket är just det, hvarmed vår store kemist nu
håller på att illustrera sin redan så lysande lefnadsafton.»
»Jag slog mig ner på ett af de slägten inom
mineralriket, der, som det mig syntes, en stor skörd skulle vara
att vänta. Det var granaterna. Uti inledningen till min
afhandling härom har jag antydt, huru uppmärksamheten och
intresset från både den kristallografiska eller geometriska samt
den kemiska sidan sammanflyta på detta i så många
afseenden utmärkta och på varieteter samt skenbara afvikelser så
rika slägte. Derpå hafva följt åtskilliga andra undersökningar
i samma riktning.»
»Mina granater gjorde lycka. Först fick jag på lysande
sätt en mention honorable i Berzelii årsberättelse 1824 och
återigen 1826. Min afhandling gjorde sin tur genom alla
länders kemiska eller mineralogiska tidskrifter med mitt — dock
ej af tyskarna — mer eller mindre rådbråkade konsonant-digra
namn. I England blef triumfen ej oblandad. Der, jag minnes
ej i hvilken tidskrift, fick jag dugtigt på pelsen; men en
tillfredsställelse var det att blifva gisslad i sällskap med
mästaren sjelf, som för sina nya åsigter, hvilka hans skola sökte
utbreda, blef liknad vid jätten Prokrustes . . . Det hindrade
dock ej, att jag några år senare blef inbjuden till det
engelska naturforskaremötet, så framt nämligen jag får taga åt mig
det kallelsebref, som hitkom under adress till »Mr de Trolle,
professeur de minéralogie à Stockholm.»
»Angående min afhandlings öfversättande och upptagande
i utländska journaler anmärker jag det särdeles behag, som
det gjorde mig att se den införd i den af Gay-Lussac sjelf
med strängt urval redigerade ’Annales de chimie et de
phy-sique’, hvilken journal, den första i sitt slag i Frankrike, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>